![]() |
"Mirakelhäcken", som inte ser ut att vara mycket för världen för tillfället. |
Valet föll, efter en hel del velande och oenighet, på "Turkestansk Alm", även kallad "Mirakelhäcken". Den skall tydligen ha flera fördelar, en av dessa att den är snabbväxande. Kan bli upp till 5-6 meter hög, så snart har vi ett högt, grönt plank ut mot vägen. Skämt åsido...
Fick klagomål på vår kära postlåda av brevbäraren när han lämnade av häckpaketet. Ingen nyhet direkt. Vår postlåda är en sådan där postlåda som är mer som ett brevinkast. En såndan där postlåda som man behöver ha nyckel till och låsa upp för att överhuvudtaget få ut sin post. Brevbäraren klagade på att det var svårt att få in tidningar och tjockare lektyr. Ibland kan man nästan se brevbärarens frustration när man hämtat in posten; lite smått skrynklig och inkastad liksom i flera omgångar. Det är nästan lite spännande att föreställa sig brevbärarens sinnestämning när jag får hem hängare av tygprover. De brukar vara skickade i ett relativt tjock paket. I och för sig så har jag ibland fått hämta ut dem upp i macken, men ibland har brevbäraren, förmodligen med blod, svett och tårar, lyckats trycka in paketet i postlådan. Kanske borde man sätta upp en kamera vid postlådan och på riktigt då få se brevbärarens dagliga utmaning och skräck; vår postlåda?!
Vad jag förstår så är vår postlåda hatobjektet på hela Burgsviksrutten. Min lillebror, som även han är brevbärare, hade turen eller kanske oturen, att i somras få just Burgsvikrutten, och då likaså vår postlåda. Det var han som kläckte nyheten om att vår postlåda var hatad av åtskilliga brevbärare. Men det var sällan han tryckte in posten i vår kära postlåda. Han tog den enkla vägen och helt enkelt kom in med posten till mig direkt. Eftersom jag då var höggravid/mammaledig så var jag ju nästan alltid hemma. När jag inte var det så lämnade han ibland posten i garaget om det var något jobbigt paket som skulle levereras. Enkelt för honom och god service för mig. En så kallad "win-win situation".
![]() |
Postlådan från Helvetet, i egen hög person. |
Men faktum är att vi faktiskt inte köpt den själva, utan jag har fått den av mina svärföräldrar i julklapp för några år sedan. Och saken är den att varken jag eller min sambo är särskilt förtjusta i den. Nedan följer en för- och nackdelslista med vår kära postlåda:
- Brevbäraren hatar den (man får hämta ut posten på macken)
- Man måste alltid ha nyckel för att hämta posten.
- Låstet är otroligt trögt
- Låstet fryser på vintern
- Den läcker in
+ Brevbäraren hatar den (man får posten levererad i köket i stället)
+ Ingen kan tjuvläsa vår post
+ Den är fin, för att vara en postlåda
Om vi kanske skulle ta och köpa oss en ny postlåda? Även det kanske skulle kunna kallas en "win-win situation". Både för oss och för den stackars brevbäraren.
Äntligen,äntligen är den utbytt. Till en jätte fin postlåda. Tack. M.v.h Eran brevbärare
SvaraRadera