Plast "påse"

I helgen passade jag på att prova en idé jag länge lurat på. Jag har tidigare sett liknande varianter, men tyckt att det varit lite onödigt att köpa då det är så enkelt att göra en själv. Detta är en "påse" som är meningen att hänga på väggen och innehålla alla plaspåsar man så lätt samlar på sig. Fyll på den uppifrån och vid behov; dra ut en påse underifrån. Annars bara en snygg förvaring av de annars så ofta tråkiga plastpåsarna. Just denna fick min mormor i födelsedagspresent i går. Men jag tror att jag skall försöka sy en till mig själv också, när andan faller på!

Denna är sydd i måtten 60x50 (plus lite sömsmån) Jag använde mig av små tygrester som så lätt bara ligger och skräpar. Sy ihop flera olika tyger eller varför inte  bara ta en kökshanduk? Sy en tub av tyget och en dragsko upp- och nertill. Trä där i ett snöre/band. Sy på baksidan fast ett litet band som kan fundera att hänga upp den med.

Om man vill krångla till det lite kan man som jag gjort skriva "PÅSAR" mitt på. Jag använde mig här av blått fuskskinn som länge legat i tyglådan utan att blivit använt. Jag skrev ut mallar på datorn på ett lite hårdare papper. Dessa klippte jag sedan till och målade av på tyget. (En liten vass sax är att rekommendera) Eftersom jag inte hade något textillim hemma fick gamla hedeliga "Karlssons klister" duga då jag klistrade fast bokstäverna på tyget. För säkerhets skull sydde jag en söm runt ringen. Lite pyssligt men resultatet blev fint. Om man vill göra det lite enklare för sig så kan man köpa bokstavsmallar och textilfärg och sedan trycka direkt på tyget. Eller ännu enklare; skriva ut på ett transferpapper för textiltryck och helt enkelt stryka på med strykjärnet. Busenkelt! Och kanske även ett bra julklappstips?!

"Krymp-astrof"

I fredags var det dax för julen att försiktigt börja flytta in här hemma. Jag smygintroducerade den genom att sätta upp julgardinder i köket och i vardagsrummet, samt sätta upp alla adventsljusstakar och stjärnor. Observera att jag inte tände dem! Dödssynd på det i min familj. Det får vänta till på söndag; första advent. Men nu är det hela lite förberett.

För två år sedan sydde jag julgardiner till våra stora vardagsrumsfönster. Två längder i linnetyg, linfärgade med tryck av röda blommor. Uppenbarligen så har jag inte tvättat dessa förrens efter förra julen då de nu skulle fram, skrynkliga och dana. Jag strök upp dem och hängde upp dem på plats. Och... de var 20 centimeter för korta. Snopet! Jag brukar tänka på att alltid tvätta tyget innan jag syr något, eftersom jag vet att det ofta krymper en del. Allra helst linnetyg, där man nästan alltid kan räkna med minst 5-10% i krympmån. Varför jag inte tvättade detta gardintyg är och förblir ett mysterium. Ja, det är ju festligt att jag lever efter mina egna goda råd..! Tyger som nu ligger i ateljéen och väntar på att bli kuddfodral får snällt ligga kvar tills tvättmaskinen blivit lagad. För att förhindra att historien upprepar sig.

Nu blir det till att improvisera, för nya gardiner till dessa fönster orkar jag inte paniksy. Som tur är kunde jag vinna lite längd genom att sprätta upp fållen, dock inte tillräckligt. Det får även numer bli en bred, linfärgad spets (rester från lilltjejens dopklänning) i nederkanten. Katastrofen avvärjd! 

Glasburksdop.

Igår blev det julstädning av skafferiet. Eller snarare den "årliga städningen av skafferiet". För faktum är det inte brukar bli särskilt ofta. Nu var det verkligen behövligt och reultatet blev kanon bra, efter att en hel del gamla prylar åkt ut och allt annat prydligt sorteras. Nu har allt "sin egen plats", vilket återstår att se hur länge det varar.

En önskan om att ha torrvarorna i fina glasburkar har jag haft sedan jag beslutsamt lade till ett "sånt-där-gammalt-skafferi-som-man-går-in-i" på byggritnigen av huset 2008. Men saken är den att tiden går och man hinner inte hälften av det man skulle vilja. Skafferiet har varit klart sen början av 2010. Glasburkarna har dock lyst med sin frånvaro. Men, i somras dök jag på fina glasburkar på LADAN i Hemse som jag inte kunde motstå. Hade såklart ingen aning om vad som skulle vara där i, men köpte ändå på mig några stycken. Idag fyller de florsocker, brunt farinsocker och kakao m.m. Men det är förmodligen bara jag som vet. Och jag får hoppas att jag inte glömmer vad som där i finns. Därför kom idéen om att namnge burkarna, så att även andra människor skall kunna veta vad som finns i dem. Och visst, kanske är det även lite för ögats skull; att det skall se fint och hemtrevligt ut. Jag slog två flugor i en smäll, gjorde mina egna etiketter till glasburkarna och fick på så vis fina etiketter och dessutom pyssla på köpet. Nedan kan ni läsa om hur ni kan göra era egna etiketter till glasburkar eller annat som skulle behöva namnges.

Gör dina egna etiketter.

Du behöver: Lite hårdare vitt papper att skriva ut på, kaffe, pensel, håltång och ett fint snöre.

Börja med att skriva det du vill skall stå på burkarna t.ex. Kakao. Jag hittade denna sida: www.dafont.com där du kan ladda ner flera fina typsnitt, gratis och lagligt! Jag använde mig av mig av typsnittet "Jellyka Saint-Andrew's Queen". Se till att använda lite mellanrum mellan raderna, så att det inte blir för trångt att klippa ut senare. Skriv sedan ut på vitt papper. Jag valde ett lite hårdare papper (220g)  istället för "vanligt" utskriftpapper. (Utskriften måste vara vattenfast, så kolla först dina utskrifter.) För att sedan patinera pappret penslar du vanligt kaffe över pappret med en pensel. Du kan spä ut kaffet med vatten om du tycker att det blir för mörkt. För att få till fläckar så att det ser lite fuktskadat ut, låt första strykningen av kaffet nästan torka helt och sedan kan du stänka några droppar kaffe på pappret. Låt fläckarna torka.

Under tiden kaffet torkar kan du göra en mall till etiketten. Min mall är ungefär 6x3 cm. Forma denna lite snyggt, med t.ex. rundade hörn etc. Mallen ritar du sedan av över alla ord, när kaffet torkat helt. Är ordet längre eller kortare än mallen så är det bara att förlänga/förkorta mallen när du målar av den. Klipp ut etiketterna och gör ett hål i dem i överkanten med hjälp av en håltång. Trä ett snöre i etiketten och knyt fast runt önskad t.ex. burk. Och vips! burken har blivit namngiven. 

Efterlyses: Papperslapp!

I onsdags morse blev det strömavbrott här hemma. I hela huset. Jaja, GEAB tänkte jag, då det var lite svårt att avgöra om även grannarna blivit drabbade då det var ljust ute. En strömlös stund senare började jag kolla upp hur läget egentligen stod till genom att kolla med GEAB. Inga planerade eller oplanerade strömavbrott i vårat område. Efter ett samtal till mannen i huset, visde det sig att det var jordfelsbrytaren som var skyldig till strömavbrottet. Eller, efter närmare efterforskningar; tvättmaskinen. Skitmaskin, den har ju inte mer än två år på nacken! Då jag ringde butiken där vi köpte tvättmaskinen för 2 år sedan sade de att det inte borde vara några problem då ASKO (tvättmaskinsmärket) har 5 års garanti. Dessutom mindes jag bestämt att vi köpt till en försäkring som skulle gälla i tre år.

I torsdags kom hjälpen. En reparatör som skulle fixa tvättmaskinen. Och få ut tvätten som fortfarande låg inlåst inuti den. Det konstaterades att kretskortet i tvättmaskinen helt och hållet gett upp. Tvättmaskinen är stendöd. Inget drömscenario när man är småbarnsförälder.
Igår fick jag upplysningen om att kalaset skulle gå på X antal tusenlappar. "Det är 5 års garanti på vår tvättmaskin, så det är inga problem" hörde jag mig själv säga till reparatören i telefonen. "Då så, då beställer jag delarna" fick jag tll svar. Phu, tur att vi har garantin! Började genast leta efter papperslappen. Jag visste precis i vilken pärm jag skulle leta.

Gårdagen ägnades hel och hållet åt att leta efter kvittot/garantin till tvättmaskinen (och alla andra vitvaror i huset, då de finns på samma papper...) Jag är långt ifrån perfekt på många sätt och vis, men mina papper brukar jag ha ganska bra koll på, faktiskt. Vi har flera pärmar märkta "kvitton/garantier", "Försäkringar", "Byggräkningar" etc. Nu har jag snart gått igenom alla pärmar vi äger. Fortfarande har inget kvitto dykt upp. Jag har lyckats hitta fakturan på hela beloppet på alla vitvaror, men inte själva specifikationen (som såklart är själva "garantin") Där står såklart även försäkringsuppgifterna. I ett desperat försök till att få fram en kopia på papperslappen ringe jag butiken där tvättmaskinen är köpt ännu en gång. Men med ett nytt kassasystem och en brand efter att vi köpt tvättmaskinen så verkar det hela inte särskilt hoppfullt. 

Förmodligen har vi lagt den på något bra ställe, så att den inte skulle "komma bort". Jätte dumt. Eller så har den helt enkelt försvunnit. Misstänker att det försvunnit antingen hos oss under byggkaoset eller hos banken (mest troligt; det förstnämda..) Eller så har vi kanske aldrig fått något papper?! Platser där pappret skulle kunna ligga är snart slut..


Pappret måste hittas!

Hjärtan på ståltråd

Visst är den hjärtliga blomman "Hjärtan på tråd" underbar? Själv föll jag pladask för den söta växten för många år sedan, då jag fick syn på den i min mormors kök. Min första, egna "Hjärtan på tråd" fick jag dessutom av just min mormor. Den passade perfekt ovanpå det vita glasskåpet i badrummet. Det visade sig vara en dum idé. Fint, men dumt. Då en tid senare där inte fanns särskilt många hjärtan kvar på tråden. Därefter har en hel del andra växter gått samma öde tillmötes. I just badrummet. Kanske är det något med ljuset, eller fuktigheten.

Nu är jag inne på "Hjärtan på tråd" nr 2 eller 3, jag kommer faktiskt inte ihåg vilket. Oavsett så har jag haft denna ett bra tag nu och den lever än (peppar, peppar.) Men numer låter jag den inte bo i det "växtmördande" badrumet. Jag har här "pimpat" den lite med hjälp av en tunn ståltråd och pärlor. Ståltråden är tvinnad och sedan formad till ett hjärta. Sedan har jag trätt några pärlor på ståltråd som jag sedan snurrat fast runt hjärtanet. Därefter har jag lindat upp lite av blommans små hjärtformade blad på ståltrådshjärtanet. Idéen till detta kommer ifrån den härliga boken "Inred och dekorera ljust & lantligt" av Anna Örnberg. Fint, inte sant?

Höstmys

Nu börjar det det lugna ner sig lite. Snart kanske man kan få sätta sig framför brasan och bara vara. Ta det lugnt. Innan julstressen börjar.

Jag har tänkt att jag skall försöka fixa till bloggens utseende lite. Kanske kan jag nu få lite tid till det. Det återstår bara att idéerna till detta skall börja dyka upp. När som helst nu...

Jag vet att riktiga/amerikanska "halloween" var närmare förrförra helgen, men svenska "allhelgona afton" hade vi trots allt nu i helgen som var. Passade då på att göra en liten mysig pumpa som nu står och lyser på trappen om kvällarna. Det låter jag den göra så länge den lever. Jag valde att inte göra den allför skräckinjagande, då den även fick lysa på lilltjejens dop. För visst är den lite läskig, men mest lite söt?!

En helt vanlig torsdag

Det är en helt vanlig torsdag. Utanför köksfönstret strålar solen, frosten glittrar i gräsmattan och dimman ligger tjock på delar av åkern. En helt vanlig torsdag, men också helt fantastiskt. För vem vill inte vakna till detta? Ibland tar vi saker för givet. Saker som en helt vanlig torsdag. Vi borde stanna upp lite oftare, glädjas åt de vi har.

Nu lutar jag mig tillbaka med en kopp varm choklad medans lilltjejen ligger och jollrar vid sina leksaker. Låt torsdagen börja!

Kakor i massor!

Måste ju även lägga in en bild på kakbordet från dopet. Där fanns en hel del mumsigheter. Själv hade jag fullt upp med.. ja jag vet inte vad egentligen, men så mycket kakor för min del blev det i alla fall inte. Men det blev en del över så nu kan jag gå och nalla lite i frysen. Ännu farligare. En hel tårta blev det över, som vi fick lova att frysa in. Kanske blir det en rosa tårta med lilltjejens namn på när sambon fyller år?!

Dukning och en gnutta fantasi.

När jag väl hade sytt färdigt lilltjejens doklänning och "kaffeklänningen", fick jag idéen om att pyssla till dukningen till dopbjudningen. Jag fick lite inspiration av hösten som nu pågår för fullt utanför fönstret. Kom även att tänka på att lilltjejen fått en fin Elsa Beskow bok av min vänninna. Resultatet blev sago/naturtema, i lite Elsa Beskow-tappning. Jag och lilltjejen begav oss ut i hösten för att leta upp grenar, löv och nyponkvistar som blev dekoration till borden. Lite smågrejer som ljus, servetter (med en fin älva på), lite lavendel och ballonger inhandlades. Jag hittade även supersöta grodor, "fusk" videung (som såg väldigt äkta ut) och även plastsvampar som passade perfekt som dekoration. Färgerna gick i vitt, silver, guld, lila och rosa (med en gnutta gul/orange).

De söta servetterna rullade jag ihop och knöt ett snöre med rosett runt.

Sedan fick jag använda min fantasi till max, då det är novemer och varken blommor eller ens löven är särkilt vackra längre. De enda (levande) blommorna som jag lyckades hitta i min trädgård var några få luktärter som fick bidra som dekoration i små vaser. Några dagar innan dopdagen plockade jag lite lönnlöv som jag lade på "pressning" i tidningar, för att de skulle bli platta och hålla sig fina. Jag lyckades även hitta kaprifolgrenar i skogen som jag klippte av. Dess snirkliga, tunna grenar blev perfekta att ha i mitten på borden. För att "pimpa" till dem lite, dagen till ära, så sprayade jag dem bitvis med lite guldfärg. Inte mycket, utan bara litegrann. De passade då fint ihop med den gammeldaxa kaffeservisen med guldkant.

Då blommor, som sagt, var en bristvara bestämde jag mig för att fixa blommor själv. Man kan ju lära sig en hel del via Youtube. Sökte på "origami flower" och lärde mig att vika egna blommor. Jag valde de lija-liknande blommorna, med tanke på lilltjejens namn, såklart! Ståndare gjorde jag sedan med hjälp av tvinnad ståltråd och pärlor. Jag hade plockat några raka grenar i olika längder som blommorna monterades på med hjälp av ståltråd. Et voliá, finfina blommor! Passade även på att lära mig vika fjärilar. Fjärilarnas "känselspröt" gjorde jag sedan av tvinnad ståltråd och pärlor, precis som på blommorna. Jag vek några stycken som jag sedan hängde upp i genomskinlig tråd i olika lampor över borden.

För att även få in lite sagotema i det hela (och inte bara natur) hade jag inhandlat en prinsesskrona i ståltråd med små pärlor på. Den kan passa in här hemma även nu efter kalaset. Då det var tre olika bord, passade jag på att utnyttja gamla toapappersrullar för att göra fler prinsesskronor. Jag gjorde dem med 6 "toppar", vek ut varje topp lite och sprayade dem med guldspray. När de hade torkat klistrade jag på små strassstenar, som jag hade liggande hemma, en på på varje "topp". Jag hade köpt en smal, vit spets som jag klistrade på kronans nederkant. 

Eftersom det var meningen att det även skulle vara lite Elsa Beskow-tema, så skrev jag ut små, bilder på från de klassiska Elsa Beskow- böckerna "Tomtebobarnen" och "Hattstugan" som jag sedan limmande fast på blockljus. För att det skulle kännas som att det fanns ännu lite mer blommor på borden lät jag skriva ut fina bilder på blåsippor, Linneablommor och smultronplanta på fotopapper som jag klippte till och klistrade fast på alla långa stearinljus. Linnéablommorna och smultronplantorna på de vita ljusen och blåsipporna på de lila ljusen.

Jag klippte till små fyrkanter av vitt linnetyg som jag fyllde med lite torkad lavendel. Knöt ihop dessa med ett vitt spetsband och placerade ut de små lavendelpåsarna på de olika borden. Fina plastlavendelkvistar lade jag sedan bredvid dem.

De gamla kakformarna förvandlades till värmeljushållare under dagen. Självklart så hade jag även skrivit ut lite söta svartvita bilder på lilltjejen, då det ju var henne vi firade. Hade lyckats hitta gulliga vaser där man fick plats med några småblommor och ett foto. 

Överarbetat? Kanske. Fint blev det i alla fall. Och roligt hade jag.

lilltjejens dopklänning.

Lilltjejen i sin dopklänning och dophätta. Hon verkade trivas ganska bra i dem.

Nu var lilltjejens dop avklarat! Dagen var helt underbar, fylld med trevligt folk och goda kakor. Dopcermonin i kyrkan var väldigt vacker och lilltjejen likaså, i sin dopklänning och dophätta som jag hann sy klart. Att sy den gick faktiskt både snabbt och smärtfritt. Då det blev en liten bit tyg och spets över så passade jag på att slänga ihop en klänning till lilltjejen att ha efter dopet, på bjudningen. Den är i samma stil som dopklänningen men lite enklare och framförallt kortare. Lite skönare för henne att ha på kaffebjudningen. Att få vatten på huvudet var inte någon favorit, enligt lilltjejen, men i övrigt så skötte hon sig exemplariskt.

Det fick bli ett naturfärgat band till klänningen då det såg bäst ut

Dopklänningen knäpps med fina pärlemorsknappar i ryggen

"Kaffeklänningen", inspirerad av dopklänningen. Den knäpps med knappar längs hela ryggen.

"Dusty Pink" macarons

Jag kunde inte låta bli. Sjävklart blev det ett snabbak igår av rosa macarons. Jag hade tyvärr i lite för lite pasafärg, vilket visade sig först när de var färdiggräddade. Det var inte helt lätt att veta hur mycket färg jag skulle ha i då det var första gången jag bakade dem med pastafärg. Smeten såg nämligen väldigt rosa ut, men det försvann lite under gräddningen, så jag kan förstå varför det inte fungerar med karamellfärg. Nu blir det både chokladmacarons och rosa "dusty pink" macarons på lilltjejens dop. Mums!

Macarons

ca. 25 stycken dubbla kakor

100 g skållade mandlar

110 g äggvita som stått en dag i rumstemperatur

200 g florsocker

4-5 matskedar strösocker

Pastafärg

Skålla mandlarna coh låt torka några timmar innan de skall finmalas, antingen i mixer/matberedare eller i mandelkvarn. Sikta genom en finmaskig sil för att få bort större bitar. Blanda sedan ner siktat florsocker i mandeln, eller kör florsockret i mixer/matberedaren tillsammans med mandeln. Vispa äggvitan i en stor skål och när den börjar skumma häller du i lite socker i taget och vispar tills det blir en tjock och glansig maräng. Vänd skålen upp och ner för att se om den är färdig, smeten skall stanna i bunken om den är färdig. Blanda sedan försiktigt ner mandelblandningen i marängen med en slickepott. Smeten skall vara lite trögflytande. Fyll smeten i en spritspåse och spritsa sedan ut små klickar, stora som femkronor ungefär, på en plåt med bakplåtspapper. Smeten skall flyta ut något efter ett tag och bli slät på ytan. Om det blir så "toppar" från spritsen, slå plåten i bordet några gånger så slätar de ut sig. Låt vila i 45-60 minuter så att det bildas ett "skinn" på ytan. Sätt ugnen på vamluft och värm upp den till 150 grader. Grädda sedan i 10-15 minuter, (flera plåtar samtidigt går utmärkt.) De skall vara fasta och ha stelnat ordentligt undertill. Man kan "känna" lite på dem innan man tar ut dem. De skall lätt lossna ifrån bakplåtspappret. Låt macaronsen stå och svalna. Lossa dem sedan försiktigt från bakplåtspappret.

 

Vaniljsmörkräm

 

100g smör, rumstempererat

90 g florsocker

1-2 kryddmått vaniljpulver eller 1 urskrapad vaniljstång

1 äggula

(Pastafärg)

Rör ihop alla ingredienserna till en jämn kräm och bred på macaronsen.

Mina chokladmacarons

Denna gång är det mina macarons ni ser! Inte helt perfekta, men en klar förbättring. Riktigt goda blev de med. Mums! Gårdagens bak gick mycket bättre än förra gången. Kanske hade det att göra med att jag nu hade en riktigt bra sprits. Eller kanske för att jag gräddade dem denna gång i varmluft istället. Då räckte det med 15 minuter för att de skulle bli klara. Nu hoppas jag lite på att pastafärgen jag beställt ändå hinner komma så jag kan baka några rosa eller lila macarons till dopet. För visst hade de varit fint med lila eller rosa macarons tillsammans med dessa chokladmacarons på kakfatet?!