![]() |
Den nyinköpta tvättkorgen till lilla L:s rum från Åhlens kommer utan tvekan vara full ett tag till framöver |
Jag sitter just nu å skakar lite smått av ilska och frustration över vår tvättmaskin. Den har de senaste månaderna inte tillfört mycket här hemma, mer än att orsaka just det; ilska. För sitt jobb kan man inte påstå att den gjort (för det borde ju vara att tvätta, eller?) Som ni kanske minns så började problemen för en tid tillbaka; http://enleitntos.blogspot.com/2011/11/efterlyses-papperslapp.html Men då låg fokus snarare på de då spårlöst försvunna försäkringspapprena än på den trasiga tvättmaskinen. Eftersom pappersproblemet löste sig och tvättmaskinen blev lagad, skulle man kunna tro att det nu skulle vara frid och fröjd. Men sedan dess har tvättmaskinen hunnit gå sönder ännu en gång, och efter några veckors väntande (och åtskilliga tvättberg samlade på hög senare..) hunnit bli lagad igen. Så sent som i tisdags kom reparatören och lagade, ursäkta språket, h*lvetet igen. Efter att jag testkört maskinen häromdagen med köksmattan (som för övrigt legat i tvättmaskinen hela helgen, instängd och halvt genomtvättad) konstaterade jag att problemen förmodligen var löst, igen, en gång för alla. Både godtroget och naivt. Idag var då tanken att det återstående gigantiska tvättberget skulle tvättas. En halv tvättmaskin senare blir hela huset blir mörkt och tyst. Japp, tvättmaskinen har fått jordfelsbrytaren att slå av strömmen. Tvättmaskinen är inte alls lagad och fungerbar. Det är lika trasig som alltid. Suck. Det gigantiska tvättberget kommer få fortsätta växa och frodas. Jag skall, senare idag, samla mod till mig och ringa säljaren av tvättmaskinen och skälla lite. Jag önskar att jag ibland hade lite mer "skinn på näsan". Dessutom hatar jag policyn att de "måste" laga på skiten (maskinen) tre gånger innan de byter ut den. I så fall har vi ännu en gång kvar att "laga". Vilket förmodligen betyder åtskilliga veckors väntan och ett "Mount Everest" till tvättberg.
![]() |
Får jag för er presentera kattdjuret Kokos?! Förr: en favorit. Nu: Not so much... |
Historien blir inte bättre av att det, ursäkta språket igen, j*vla kattdjuret; Kokos, imorse klockan fem-halv 6 smyger in i sovrummet och hoppar upp i sängen. Kort därefter vaknar jag till av att han "krattar" på täcket över mina ben. När jag tänder lampan försvinner katten snabbt och jag upptäcker att han tömt blåsan över duntäcket. Nerkissad blev både jag och lilla L, vårt täcke, lakan och bäddmadrass. OM man ändå hade haft en fungerande tvättmaskin... Istället luktar hela huset kattkiss och det finns inte så mycket jag kan göra åt saken. På måndag är det dessutom R:s födelsedag och kalas skall hållas. Hm, det är helt enkelt en sån där dag, där man redan från början känner att allt kommer gå fel. Man kunde struntat i att kliva ur sängen. Fredag den 10:e. Skitfredag.
Just nu känns det som jag vill dra täcket över huvudet, sova en stund och sedan vakna för att inse att det hela bara var en mardröm. Dagens I-landsproblem, kan tyckas. Nej, om vi skulle försöka få eld i braskaminen (tredje gången gillt..) och ta en promenad i det, ibland, strålande vädret. Vågar man eller finns det risk för att t.ex. ramla och bryta benet? För det är ju som sagt; fredag den 10:e.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar