ett gammalt blått bord.

Ingen har nog missat att jag älskar gamla prylar. Att få ge gamla slitna saker nytt liv; att använda dem antingen precis så som de är eller ge dem en liten uppfräschning i form av färg eller liknande är fantastiskt tycker jag! 

Det som är så fantastiskt med gamla saker är att de har en historia. Varenda skavank är resultatet av liv. Som mitt underbart vackra sidobord som jag har stående i hallen. Det har två breda plank som skiva och vackert svarvade ben. Det fick jag av min mormor och morfar när jag var tonåring. På den tiden fungerade bordet som sminkbord hos mig, vilket den passade utmärkt som med sitt långsmala utförande.

Tack vare att bordet kommer ifrån min mormor och morfar så har jag kunnat få reda på en del av bordets historia. Bordet kommer ifrån min mormors barndomshem. När hennes pappa dog och huset skulle tömmas kastades bordet upp på en släpkärra med tippen som slutstation. Såklart utan min mormors vetskap. I sista sekund lyckades hon stoppa bilen med bordet på släpet för att rädda det. Vilken tur! Innan bordet sedan kom i min ägo målade min mormor det i två olika blå nyanser linoljefärg. Skivan är lite mörkare blå än benen och tillsammans är det fantastiskt fint och livfullt, precis så som bara linoljefärg kan bli.

Idag ser jag mitt blåa gamla bord varenda dag när jag kommer inför dörren här hemma. I vår stora hall gör det sig bra som avlastningsbord och det är så fint mot den vita pärlsponten. Ett gammalt blått bord som defenitivt är en av mina favoritmöbler här hemma. 

fyndat.

I helgen så var det min fina systers födelsedag. Dagen inleddes med uppvaktning av henne för att sedan åka en liten tur till en av öns största loppisar som gick av stapeln. Vi åkte lite efter att de öppnat, eftersom det vid öppningen är helt hysteriskt! Då talar jag av egen erfarenhet; människor åker dit en-två timmar innan grinden öppnas och när den väl öppnas springer de in bara för att "komma först" och få de "bästa" grejerna. När vi kom, sisådär en halvtimme efter öppningen, var det (förmodligen) lite lugnare än vid själva öppningen. Men ändå var det tjockt med folk och svårt att ta sig fram. Dessutom var det kokhett, eftersom solen gjorde sitt. Men jag tyckte mig vara målmedveten, eftersom jag visste på ett ungefär vad jag sökte. Dessutom älskar jag att gå på loppisar, så jag lät inte folkmassan reta upp mig. När jag sedan, efter att ha knuffats bland alla människor och svettats något kopiöst, lämnade loppisen efter en timme kände jag mig nöjd med mina fynd.

Jag lyckades få tag på 4 tallrikar av den engelska varianten "Asiatic Pheasants" i blått och vitt, dessutom 4 små skålar och ett uppläggningsfat i samma serie. Jag har sedan tidigare denna serie i lila från Gustavsberg så det blir perfekt att komplettera med.

En egentligen jätteful lampa fick följa med hem. Jag tror och hoppas att den har potential, efter lite tillfixning. Fungerar gör den i alla fall.Jag hittade även två gamla garnvindor som skall få nytt liv som något helt annat. Mer om detta när det väl blir gjort! En hopen gamla silverramar lyckades jag, till min lycka, också få ihop! Och jag är numer ett steg närmare min foto/ramvägg. Dessutom fyndade jag en vacker gammal kaffekvarn, en liten metallvas och en assiett i glas.

Sedan bjöd dagen på kalas för hela slanten! Mumsiga kakor, bullar och tårtor i massor. Innan det blev dags att åka hem från systers födelsedagsfirande åkte jag en snabb sväng förbi loppisen igen. Än gick det lite människor omkring och strosade, trots att klockan var sen. Men det var ett betydligt lugnare tempo och lättare att kika omkring. Jag kom därifrån med ytterligare en liten silverram och en ljusstake i krom. Totalt fick jag allt för några hundralappar. Det får man väl kalla fynd, eller hur?

kalas med barbietårta.

Så var det dags för lilla L att fylla hela 3 år. Det är otroligt vad tiden går fort! Hennes födelsedag firades här hemma med nära och kära. Ett barnkalas för kompisarna får vi se till att det blir lite senare i sommar, när dagis dragit igång igen. Hennes födelsedag blev en fullspäckad dag med bad i nya poolen, presentöppning och tårtkalas. Hela kalaset gick i prinsesstecknet, visade det sig. Med prinsesskronor, ballerinaklänning och Barbiedockor som presenter. Inte lilla L emot, eftersom hon blivit en fullkomlig Barbie/prinsessfantast den senaste tiden! 

Därför är det kanske inte så svårt att gissa vad hon hade för önskemål på tårta i år. Länge har hon pratat om att hon önskat sig en "Pippi Långstrump" tårta, men när hon började övergå Till Barbie så blev det såklart det självklara valet. Det skulle vara en barbietårta och den skulle vara rosa, så löd kraven. Lite spännande tyckte jag, som genast började googla runt efter tips och inspiration. Jag hittade bra instruktioner på hur man bakar sin egen barbietårta ifrån denna blogg.

Tillbehör och sockerpasta beställde jag ifrån roligarebakning.se. Tårtbotten bakades på måndagen och jag gjorde egen fläder och hallonmousse som mellanlägg. Totalt blev det 6 lager med mellanlägg; flädermousse, marsancreme med grädde, hallonmousse, marsancreme med grädde, hallonmousse, hallonmousse. På tisdagen spacklades tårtan med grädde och sedan garnerades med sockerpastan. Varje del sockerpasta har penslats med olja på baksidan, eftersom sockerpasta och marsipan smälter i kontakt med grädde. Därför bör sockerpastan eller marsipanen fodras med olja eller smält smör innan den sätts på tårtan. Något jag missade förra året, då jag bakade en "Fåret Shaun" tårta till lilla L´s kalas. Tårtan garnerades med sockerpasan samma dag som kalaset och ändå började den smälta i nederkanten. Denna gång gick det bättre. Trots att tårtan garnerades dagen innan kalaset så var den lika fin som dagen innan.

Jag hade skaffat mig en "spets"utstickare, blomutstickare och fjärilsutstickare som dekorationer till kjolen. Sedan var det bara att "klä" babiedockan, vilket var det roligaste! Dockan, som är en av mina gamla Barbiedockor, fick ett liv i rosa sockerpasta med vit kristyr i överkanten. I ryggen satte jag små blommor som knappar över skarven. Jag tryckte ut en massa "spets"remsor i vit sockerpasta som blev som en underkjol. Sedan blev det tre överlappande kjoldelar i rosa sockerpasta med vita blommor som dekoration runt om. Alla dekorationer penslade jag med lite vatten på baksidan för att de enkelt skulle fästa på sockerpastan. För att täcka skarven mellan Barbiedockan och kjolen gjorde jag ett skärp i vit sockerpasta med rosett mitt fram. På onsdagen var det kalasdags och då även dags att smaka tårtan, som fick bra betyg.

Lilla L hade inte sett tårtan förens jag bar ut den på hennes kalas. Hon blev nog lite förbluffad över sin barbietårta, hon tittade och petade försiktigt på den ett bra tag innan det blev dags att skära upp den. Kanske var det för att kolla om det verkligen var ätbart?! 

Annars bjöds det på kanelbullar, rosa och turkosa "snurror", prinsess/prinsesskronor/fjärilskakor med kristyr (när jag förtvivlat höll på med kristyren på dessa insåg jag att jag verkligen inte skall bli konditor..) och hallon/cheesecake muffins med vaniljströssel på kalaset. Det hela blev ett gott kaka/tårtkalas i prinsesstema och jag tror att lilla L och alla andra var rätt nöjda. Det var nog en mycket nöjd nybliven 3-åring som somnade gott på kvällen! 

ny arbetsplats.

Äntligen börjar min arbetshörna kännas någorlunda färdig. Det är ett projekt som jag hållit på med sen i julas, lite då och då när inspirationen och andan fallit på. Men i tankarna har jag hållit på ännu längre. Jag har letat inspiration på Google med sökord som "inreda skrivbord/arbetsplats" ett flertal gånger det senaste året. Men ibland sitter det bra lååångt inne.

Vår skrivbordshörna ligger i köket. Lite knasigt kan tyckas kanske? Förut hade vi skrivbordhörnan inne i min syatelje, men efter att jag "piffat" till därinne ville jag bli av med skrivbordet. Det tog upp för mycket plats att ha två skrivbord därinne (eftersom jag har ett skrivbord med mina symaskiner på också). Dessutom användes aldrig skrivbordet därinne. Det rymde bara en massa plotter som skrivare och en massa papper som lades på hög. Datorn satt vi ändå med på vardagsrumsbordet, eftersom det är där vi mest är. Det känns liksom lite lätt trist att sitta ensam i ett rum bara för att slösurfa lite. I köket hade vi ett "dött" utrymme, ett utrymme som inte användes till något och det kändes lite svårt att veta vad det skulle kunna användas till. Så tillslut bestämde vi oss för att prova att göra det till en skrivbordshörna. Skulle det inte bli bra så kan man ju alltid ändra tillbaka! Vi blev helnöjda med vår nya skrivbordshörna. Att sitta i köket gör att man känner sig mer med, eftersom vi har öppen planlösning in till vardagsrummet. Nu slipper jag dessutom att ha en dator på vardagsrumsbordet! Skrivaren och alla trista pärmar som förut höll till på skrivbordet bor numer i mitt "Liatorp"skåp inne i min syatelje. Där syns de inte och eftersom skrivaren är trådlös, så fungerar det alldeles utmärkt att skriva ut ifrån köket! (Faktum är att den fungerar mycket bättre sen vi flyttade ut datorn i köket, än förut när den stod alldeles bredvid skrivaren. Då fungerade det nästan aldrig att skriva ut på det trådlösa nätverket, nu fungerar det alltid. En ren slump? Eller är även datorn nöjd sin nya plats?)

Skrivbordet inhandlades för två somrar sedan på loppis för 200 kr (och då fick jag en pinnstol på köpet). Det var ett nedgånget skrivbord i ek med klumpiga metallhandtag. I julas tog jag tag i restaureringen av det. Och med hjälp av en slipmaskin, lite spackel, färg och nya handtag blev skrivbordet som nytt. Handtagen, som är i porsling och mässing, hittade jag på Åhlens. Skrivbordet är målat i den ljusgrå färgen "KNOP" i helmatt från Beckers. Jag var ute efter en "betongkänsla" och valde därför att måla skrivbordet med en helmatt färg. Resultatet blev precis vad jag föreställt mig. Inuti lådorna (som var jätte risiga och nerklottrade) tapetserade jag med en gammal tapet. Faktum är att det är min gamla barnrumstapet; mamma och pappa hade kvar en rulle av den ljusgröna tapeten med små rosa rosor som jag hade i mitt gamla barnrum. Vilka minnen!

Stolen har jag också rustat upp. Även den köpte jag på loppis för kanske två somrar sedan. Nu är den gamla avskavda färgen borta och stolen har målats om i en fräsch bruten vit färg (jag målar aldrig något i helvitt, utan väljer alltid att bryta färgen med lite gult för en mjukare, varmare känsla) Färgen heter "KRITA", är helmatt och kommer även den från Beckers. Stolsdynan klädde jag om i grått fuskfårskinn som jag sprang på i tygaffären.

Ett armeringsnät fick bli till anslagstavla. Där hänger lite vackra bilder som gör mig glad och lycklig (bland annat ett av våra bröllopsfoton) i träklädnypor. Klädnyporna har tidigare hängt ute på klädsträcket därför har träet mörknat och den lilla metalldelen rostat lite. Så de passar perfekt in i den lite ruffiga stilen med det rostiga armeringsnätet. Vid ena sidan av armeringsnätet hängde jag upp en ljusslinga med grå, svarta och vita bollar som lyser fint om kvällarna. Ljusslingan, som har 20 bollar, hittade jag på Rusta, men det finns även liknande från "Iris lights" och "Happylights" jag sett. Jag älskar dessa bollljusslingor! Jag har även en från "Happylights" i naturfärger hängandes över gardinstången i sovrummet. Det blir ett sådant underbart sken ifrån dem!

Jag älskar färg eftersom färg gör mig lycklig, kort och gott. Jag tror att vi alla skulle må bättre med lite mer färg i våra liv. Därför valde jag att köpa den fina rullvagnen "RÅSKOG" i turkost från IKEA. Den står nu vid sidan av skrivbordet och rymmer lite pennor och fina burkar innehållande lite allt möjligt. Och även tråkiga "teknikprylar" som jag gömt i min förvaringskorg. Vi skaffade en matta att ha under skrivbordet, eftersom det blir så mycket hemtrevligare med textilier. Efter flera dagars velande av färgval föll valet även där på just; turkost. Just för att plocka upp den turkosa färgen i rullvagnen. Mattan är i det underbara, klassiska mönstret "gåsöga" och är dessutom i ull. Varm och go, tycker även katterna här hemma som mer än gärna tar en lur på den!

del.15 bröllopsdukning.

Nu var det extremt längesedan jag lade ut ett bröllopsinlägg. Men såhär i bröllopstider börjar inspirationen komma tillbaka. Här kommer ett mycket försenat inlägg om dukningen på vårt bröllop.

Dukning är något jag gillar och såg fram emot att få pyssla med till vårt bröllop. Att få fixa i ordning så att borden och kändes inbjudande och personliga. Jag hittade boken "Bröllop och Fest" skriven av Katarina Ehn-Olsson och Mari Eriksson, på Panduro som gav lite inspiration till lite av varje; inbjudningar, placeringskort och dukning. Även om jag inte använde mig av något rakt av så känns det alltid lite härligt att få bläddra i en vacker bok som kan inspirera. Och ibland poppar det upp egna idéer utifrån alla vackra bilder.

Självklart ville jag att även dukningen skulle passa ihop med bröllopet i övrigt, så det skulle hållas naturligt och enkelt. Och självklart med skogsinslag. Placeringskorten var klara, små söta fåglar som satt och vilade på varje vinglas. Servetterna likaså, med busigt vilda blommor som stod för skogsinslaget, enkelt vikta på varje gästs plats.

Jag begav begav mig ut i mina föräldrars trädgård på kottjakt och fick ihop en mängd tallkottar som jag slarvigt spraymålade i vitt. Kottarna placerades på bröllopsdagen ut i mitten på borden. Små minivaser, både tillhörande Gåsens lada och mina egna (som jag tidigare under sommaren fyndat på loppis) placerades ut lite här och där, i mitten på borden. Fyllda med små kvistar av olika blommor plockade från alla inblandades olika trädgårdar. Färgerna gick i rosa, vitt och grönt. Tillsammans med Maria på Grå gåsen kom vi nämligen fram till att det blev finare med små vaser, eftersom man enkelt vill kunna prata med bordsgrannen mittemot utan att behöva känna att man har en stor blombukett i ansiktet. Små vaser kunde vi dessutom ha massor av!

För att föra in ännu mera skog i dukningen ville jag tillverka egna ljusstakar. Av björk sågade vi till ljusstakarna och ett lagom stort hål borrades i björken så att ett värmeljus kunde rymmas där i. Dessa ljusstakar placerades sedan ut lite här och där, i mitten av borden. Idag återanvänder jag i alla fall några av de söta små björkljusstakarna. Några står i sovrummet, där det råder lite natur/skogstema eftersom vi har en gigantiskt fotovägg på en skog där inne.

Jag hade även hittat en bild på en ljusstake av grenar med långa stearinljus. Jag begav mig ut i skogen och letade efter fina grenar som kunde passa till detta projekt. Den ena spraymålade jag i vitt, den andra lät jag vara omålad. Sedan limmande jag fast små ljushållare i zink, köpta på Panduro. Tanken var ifrån början att ha en sådan ljusstake på varje bord, men det visade sig att de tog lite för mycket plats. Vi ville som sagt att man lätt skulle kunna prata med sina bordsgrannar. Istället placerades en ljusstake på presentbordet och på en låg mur som fanns vid sidan av borden.

På varje gästs plats placerades en liten kvist vit Hortensia, som blivit över från min brudbukett. (Hortensiakvistarna som jag hade beställt visade sig vara betydligt mycket större än vad jag föreställt mig.) Tillsammans med gåvoboxen, servett och det fina festprogrammet som våra toastmasters fixat ihop. 

Det visade det sig sedan att Gåsens Lada (lokalen där bröllopsfesten skulle hållas, kanske känner ni igen det från "Så mycket Bättre") skulle ha sittning kvällen innan bröllopet. All dukning, utflyttning av bord etc skulle vara tvunget att ske samma dag som själva bröllopet, vilket tråkigt nog gjorde det omöjligt för mig att själv bidra med hjälp av dukningen. Vår fantastiska toastmadame, vår familj och vänner tog över rodret och gjorde ett fullständigt fantastiskt jobb. Det hela blev enkelt med ändå mycket vackert. Skogstemat fanns definitivt där och den lite ruffiga miljön som råder i Gåsens Lada passade perfekt! Och med facit i hand, kvällen var helt fantastiskt rolig, och det oavsett skulle jag tro!

på jakt.

På min senaste loppisrunda hittade jag två fina gamla silverramar. Precis såna jag varit på jakt efter. De har dessutom välvt glas som ger fotografierna lite mer "djup" sägs det, vilket skall bli spännande att se när de så småningom kommer upp på väggen.

I vardagsrummet har vi en ramvägg som jag är allt annat än nöjd med. Den blev aldrig sådär bra som jag hoppats. Därför är min tanke att göra om den och istället använda mig av de gamla silverramarna. Vi har en himla massa vackra foton från vårt bröllop och inte har vi tagit tag i att göra något av dem. Skamligt! Nu är i alla fall min tanke att hela väggen skall bli en "bröllopsramvägg". Med en massa foton från vår bröllopsdag inramade i de gamla silverramarn. 

I mitt huvud är det en god ide. Men å andra sidan så var även den förra ramväggen det och ja, den blev ju sisådär.. Det återstår helt enkelt att se hur det verkliga resultatet slutligen blir... Jag hoppas kunna hitta några fler ramar under sommaren på loppisar, men jag kan knappt bärga mig att få börja göra väggen, så jag vet inte hur länge jag kan vänta! Men med två ramar kommer jag inte långt, tyvärr. Så är det någon som har några gamla silverramar, stora som små, runda eller rektangulära, som ligger och skräpar hemma; hör av er!