tackkort.

Jag har ju helt glömt bort att presentera våra tackkort som skickades ut efter bröllopet! Kanske kan det ge någon av er lite inspiration. Men jag skall ärligt säga att de satt långt inne för att lyckas få till. Jag blev nämligen gravid strax efter bröllopet och mådde då därefter. Illamåendet och tröttheten från helvetet släppte inte förens i början på kommande år och därför gick det minst sagt låångsamt för mig att få till några tackkort. Men tillslut så!

Tackkorten höll jag enkla för att matcha resten av bröllopet. De är helt enkelt utskrivna på ett 220g  ivoryfärgat papper. (Precis samma papper som inbjudningskorten gjordes i) På kortets framsida satte jag ihop ett minikollage av tre bilder på oss från bröllopsdagen. dessa skrev jag sedan ut på matt fotopapper och sedan sattes de fast på kortets framsida med hjälp av dubbelhäftande tejp. Jag använder mig ofta av en lite tjockare dubbelhäftande tejp (min köper jag hos den lokala bygg/allt-i-allohandlaren som vi lyckligtvis har här ute på landet.) På så sätt får man lite distans mellan kortet och själva fotot, lite 3D. Och ja, jag tycker det blir lite finare!

Inuti kortet skrev vi vår tackhälsning på ena sidan och på andra sidan valde vi att sätta en glad, svartvit bild taget på alla gäster och bröllopsfölje från bröllopsdagen. Alla är med! Detta fotografi skrevs ut direkt på kortet. 

Svårare än så var det inte. Eller jo, lite. Jag lyckades inte få tag i några vackra kuvert, utan det fick bli "vanliga", tråkiga vita. För att piffa till dem lite stansade jag ut en "spetsremsa" i grönt papper med hjälp av en pappersstans. Spetsremsan klipptes sedan till och klistrades fast på ena sidan av varje kuvert. Och så blev kuverten lite, lite roligare i alla fall.

vasen ÄNG.

Ibland kan jag verkligen snöa in på saker och ting. Mitt senaste absolut-onödigt-vill-ha-ande är den underbart vackra vasen "ÄNG" från KLONG. (Bilden ni ser är lånad från underbara detaljfabriken, som har ett underbart inspirerade hem med vacker inredning. Jag är en trogen följare på instagram, minst sagt.) Det är en låg glasvas där den sirligt utskurna mässingen fungerar som blomsterstöd. Där är det meningen att man skall placera ut blommorna efter eget tycke och smak och på så sätt skapa sin alldeles egna sommaräng. Underbart vacker om ni frågar mig! Den finns att få i olika färger på blomsterstödet (jag vill såklart ha den i mässing!) och även i två storlekar, den lilla kan man få för ca 700 kr och den stora för ca 1125 kr. Tyvärr tillåter min ekonomi mig inte att inhandla en vas för 700 riksdaler just nu. Faktum är ju att man inte blir direkt rik av att vara föräldraledig. Tyvärr. 

Ha-begäret fanns ju dock kvar. Så en dag fick jag idéen om att helt enkelt göra min alldeles egna "ÄNG"-vas. En (mycket) billigare variant. Gallret från en engångsgrill blev själva blomsterstödet. Jag klippte till två lagom stora cirklar av det. Sedan klippte jag till 4 lika långa "pinnar" utav najtråd. Dessa limmade jag sedan fast med hjälp av en limpistol (som jag för övrigt inte kan förstå varför jag inte skaffat tidigare. En pysslares bästa vän, verkligen!) på  gallrena, som distanser emellan de två lagren. Allt sprayades sedan med guldsprayfärg och när den hade torkat så var det bara att addera alla vackra blommor! Här har jag varit ute i trädgården och fått ihop min alldeles egna lilla "äng".

 Sådär, hemligheten är avslöjad. En glasvas och en engångsgrill blir tillsammans en alldeles egen ÄNG-vas. För min del gick kalaset på en hundralapp; vasen kostade 70 kr och engångsgrillen 30 kr. Allt annat hade jag redan hemma. Men en sprayburk hittar ni för en 50 lapp på skapamer.se. Och tja, jag kan inte vara mer än nöjd! Ibland älskar jag alla knäppa idéer jag får. (I alla fall när de blir lyckade...)

cirkustält.

Till lille H's dop hade jag vikt två cirkustält av gamla böcker. Jag hade sett ett liknade i en inredningstidning och längtade lite efter att få ett tillfälle att göra ett eget. Det var busenkelt och gick dessutom fort!

Skulle ni vilja gör likadana så är det bara att massakrera en gammal bok, ta bort pärmarna och vika in varje hörn på boken. Mitt lilla tält är av en gammal "tonårsbok", en inte så stor/hög bok. Det är viktigt att boken antingen är liten med lite lagom många sidor eller om man vill göra ett större tält, så måste boken ha många, många sidor. Detta för att det skall gå att vika runt, som en cirkel, annars blir det bara ett halvt cirkustält. Till mitt stora cirkustält använde jag mig av två lika stora böcker som jag klistrade ihop när de var vikta.

Tillsammans med tre gillpinnar, ett snöre, lite lim och papper i olika utföranden så är det bara att klippa och klistra! När du vikt alla sidor, klistra då ihop boken (fd. pärmsida mot pärmsida) så att det blir ett runt cirkustält. En grillpinne placerar du i mittenhålet på tältet och sedan klistras två grillpinnar fast, en på på vardera sida om tältet. Knyt ett snöre mellan grillpinnarna  och klipp ut vimplar i olika mönstrade papper och klistra fast på snöret. Jag gjorde mitt snöre lite längre på båda sidorna om cirkustältet, så att vimpelraden ligger lite på bordet (eller var man nu ställer cirkustältet på.)

Nu står det lilla cirkustältet i köket på en gammal sockerlåda som agerar bokhylla för tillfället. Det stora cirkustältet hittar man i hallen, uppå linneskåpet. Där gör det sig perfekt eftersom skåpet är så lågt. Jag tycker att det är kul när man kan inkludera saker som man egentligen har gjort till något särskilt, som i detta fall gjorde jag cirkustälten till lille H's dop. Meningen med dem var att de skulle agera bordsdekorationer, vilket de då också gjorde. Men visst är det lite kul att sedan kunna använda såna saker igen, så att de inte bara blir använda en gång och sedan aldrig mer. 

Cirkustälten är söta, roliga och vackra och en alldeles ypperlig dekoration, varsomhelst och närsomhelst.  

dop-cirkusen.

På senaste tiden har det varit en massa pyssel och fix här hemma. Därav tystnaden här. Jag har helt enkelt inte riktigt hunnit eller orkat med. (Och jag kan inte påstå att datorn med bildredigeringsprogrammet har varit särskilt hjälpsam för den delen heller. Den har stängt av sig själv flera gånger per bild som jag försökt redigera..) Jag var helt slut i en hel vecka efter lille H's dop, allt fix och bak tog musten ur mig! Men det blev en helt fantastisk dag så det var det värt. 

Som sagt, dopet blev lyckat, lille H skötte sig rätt bra i kyrkan (även om vatten på huvudet inte var någon större hit.) Vi hade ett fantastiskt väder, rena sommarvärmen. Det var dessutom nästan helt vindstilla, vilket är extremt ovanligt när man bor på en ö mitt i Östersjön. Vi beslöt oss för att passa på att ha kalaset ute i trädgården. 

Cirkustema blev det. Både på dukning och kakor. (Ni får ursäkta de lite halvtaskiga bilderna, Tiden var knapp och jag hann med nöd och näppe fota dukningen lite snabbt i förväg. Och stenarna ni ser på bilderna hör såklart inte till dukningen, de håller pappersdukarna tillfälligt på plats. Så att de inte skulle blåsa iväg..) Färgerna jag hade beslutat mig för till cirkustemat var framförallt; mintgrönt, ljusgult och rött (och en liten touch av ljusturkos). På Pinterest hittade jag en gratis mall på fina träklossar att skriva ut på papper. Dessa skrev jag ut, vek och klistrade ihop så att det blev små bokstavsklossar. Alla bokstäver fanns inte, men som tur var kunde jag lyckas få till HARRY, namnet som lillkillen blev döpt till. Dessa klossar använde jag sedan till bordsdekoration, både på kakbordet och där gästerna satt. Jag hade även hittar små cupcakewrappers-mallar på Pinterest som jag satte runt några muffinsformar som fylldes med plockgodis. Jag hade vikt cirkustält av gamla böcker (beskrivning på hur du gör ett sådant kommer i ett annat inlägg!) som fick agera bordsdekorationer tillsammans med små vaser och gamla små plastdjur i ren cirkusanda. Några av de randiga mintgröna servetterna använde jag som smådukar under vaserna. Såklart var både kakor och tårtor lite cirkus inspirerade de med.

Vi dukade upp ett stort kakbord inomhus och lät gästerna ta kaffekopp och assietter inomhus, på så sätt kunde man själv välja om man ville ha kaffe eller något annat att dricka. Eftersom jag själv inte är någon keffedrickare så vet jag att det är lite svårt nuförtiden att veta vem som dricker kaffe och inte. Alla gör ju inte det. I köket fick man ta kakor och tårtor och sedan fick man slå sig ner ute i trädgården. Tiden gick fort, som alltid när man har det trevligt. Och vips så var det över! Men som sagt, dagen blev fantastisk och är ännu ett minne vi kommer bära med oss. 

del.15 bröllopsdukning.

Nu var det extremt längesedan jag lade ut ett bröllopsinlägg. Men såhär i bröllopstider börjar inspirationen komma tillbaka. Här kommer ett mycket försenat inlägg om dukningen på vårt bröllop.

Dukning är något jag gillar och såg fram emot att få pyssla med till vårt bröllop. Att få fixa i ordning så att borden och kändes inbjudande och personliga. Jag hittade boken "Bröllop och Fest" skriven av Katarina Ehn-Olsson och Mari Eriksson, på Panduro som gav lite inspiration till lite av varje; inbjudningar, placeringskort och dukning. Även om jag inte använde mig av något rakt av så känns det alltid lite härligt att få bläddra i en vacker bok som kan inspirera. Och ibland poppar det upp egna idéer utifrån alla vackra bilder.

Självklart ville jag att även dukningen skulle passa ihop med bröllopet i övrigt, så det skulle hållas naturligt och enkelt. Och självklart med skogsinslag. Placeringskorten var klara, små söta fåglar som satt och vilade på varje vinglas. Servetterna likaså, med busigt vilda blommor som stod för skogsinslaget, enkelt vikta på varje gästs plats.

Jag begav begav mig ut i mina föräldrars trädgård på kottjakt och fick ihop en mängd tallkottar som jag slarvigt spraymålade i vitt. Kottarna placerades på bröllopsdagen ut i mitten på borden. Små minivaser, både tillhörande Gåsens lada och mina egna (som jag tidigare under sommaren fyndat på loppis) placerades ut lite här och där, i mitten på borden. Fyllda med små kvistar av olika blommor plockade från alla inblandades olika trädgårdar. Färgerna gick i rosa, vitt och grönt. Tillsammans med Maria på Grå gåsen kom vi nämligen fram till att det blev finare med små vaser, eftersom man enkelt vill kunna prata med bordsgrannen mittemot utan att behöva känna att man har en stor blombukett i ansiktet. Små vaser kunde vi dessutom ha massor av!

För att föra in ännu mera skog i dukningen ville jag tillverka egna ljusstakar. Av björk sågade vi till ljusstakarna och ett lagom stort hål borrades i björken så att ett värmeljus kunde rymmas där i. Dessa ljusstakar placerades sedan ut lite här och där, i mitten av borden. Idag återanvänder jag i alla fall några av de söta små björkljusstakarna. Några står i sovrummet, där det råder lite natur/skogstema eftersom vi har en gigantiskt fotovägg på en skog där inne.

Jag hade även hittat en bild på en ljusstake av grenar med långa stearinljus. Jag begav mig ut i skogen och letade efter fina grenar som kunde passa till detta projekt. Den ena spraymålade jag i vitt, den andra lät jag vara omålad. Sedan limmande jag fast små ljushållare i zink, köpta på Panduro. Tanken var ifrån början att ha en sådan ljusstake på varje bord, men det visade sig att de tog lite för mycket plats. Vi ville som sagt att man lätt skulle kunna prata med sina bordsgrannar. Istället placerades en ljusstake på presentbordet och på en låg mur som fanns vid sidan av borden.

På varje gästs plats placerades en liten kvist vit Hortensia, som blivit över från min brudbukett. (Hortensiakvistarna som jag hade beställt visade sig vara betydligt mycket större än vad jag föreställt mig.) Tillsammans med gåvoboxen, servett och det fina festprogrammet som våra toastmasters fixat ihop. 

Det visade det sig sedan att Gåsens Lada (lokalen där bröllopsfesten skulle hållas, kanske känner ni igen det från "Så mycket Bättre") skulle ha sittning kvällen innan bröllopet. All dukning, utflyttning av bord etc skulle vara tvunget att ske samma dag som själva bröllopet, vilket tråkigt nog gjorde det omöjligt för mig att själv bidra med hjälp av dukningen. Vår fantastiska toastmadame, vår familj och vänner tog över rodret och gjorde ett fullständigt fantastiskt jobb. Det hela blev enkelt med ändå mycket vackert. Skogstemat fanns definitivt där och den lite ruffiga miljön som råder i Gåsens Lada passade perfekt! Och med facit i hand, kvällen var helt fantastiskt rolig, och det oavsett skulle jag tro!

barnsligt enkel vagnleksak.

Till lilla L hade vi just ingen "vagnleksak". Hon hade visserligen en liten färgglad gubbe som hängde i vagnens sufflett/tak att titta på. Jag minns att jag sneglade på en vagnleksak med Bamse och Lilleskutt i leksaksaffären. Den var supersöt, utformad som en tvättlina. Men även superdyr, tyckte jag i alla fall. Så det blev aldrig någon vagnleksak till lilla L och bra gick det ändå.

Men denna gång kom jag på att jag kunde göra en enkel variant av en vagnleksak själv, kanske inte lika fin och avancerad som Bamses tvättlina, men kanske gillar lilla H den ändå. Kanske kan han tycka att den är lite fin att titta på. 

Den är helt enkelt gjord av två duschkrokar, en bit snöre och olika små tygbitar som jag klippt till som vimplar. Sedan har jag enkelt klistrat ihop vimplarna med textillim över snöret på rad, så att det blir en vimpelgirlang. Jag skrev ut lilla H's namn på transferpapper och strök fast en bokstav på varje vimpel. Och ja, svårare än så behöver det kanske inte vara!

babynest.

Ja, jag har gjort som så många andra blivande mammor med "boa" behov. Jag har sytt ett eget babynest till den kommande lilla krabaten i magen.

Vad jag inte riktigt förstår är hur jag lyckades missa denna smarta babygrej när lilla L föddes. Hon sov mer än gärna på soffan, och trångt skulle det vara. Vi bäddade runt en massa kuddar omkring henne, så att det skulle bli gosigt trångt men också framförallt för att hon inte skulle ramla ner. I spjälsängen var det samma sak som gällde. Hon vägrade sova där, den var alldeles för stor. Vi fick lägga kuddar runt om så gick hon med på det, tja ibland i alla fall. 

Första gången jag dök på ett babynest var inte förrens lilla L hunnit bli 1,5 år. Då fick hon en liten en A-kusin som hade ett fint babynest. Och jag fattade inte hur jag kunnat missat en sån smart liten grej! Då visste jag ju att en sådan hade passat perfekt till lilla L när hon var bebis. Därför hamnade även det såklart på min "att-göra"-lista nu när nummer 2 snart är här. 

Tillsammans med det fina Molntyget från Färg &Form (av Gunilla Axén) och det ekologiska stjärnmönstrade satintyget från Stoff & Stil, blev det ett gosigt litet näste för en bebis. Jag hittade beskrivning och mönster på internet, bland annat HÄR. Det var väldigt enkelt att göra, inga större svårigheter. Jag lyckades dock göra mitt mönster lite för "stort" ute i de två rundade hörnen, vilket resulterade i att det blev lite för mycket tyg just där när väl vadden i kanten blev i stoppad. Ja, så är det ju när man aldrig sytt en grej förut och inte har ett färdigt mönster att gå efter. Det blir alltid bättre andra gången. (Vilket är typiskt, eftersom man ofta bara gör grejen en gång..) Jag bestämde mig att sova på saken och efter en natt med röriga drömmar och tankar endast på babynest förstod jag att jag skulle bli tvungen att ändra på mitt näste. Redan morgonen därpå började jag sprätta och gjorde om allt så att det blev rätt och fint, som det skulle vara. Och det var verkligen inte särskilt fult eller dåligt innan, jag hade verkligen överlevt det.

Men nu råkar det ju vara så att jag, mer eller mindre, lider av viss perfektionism. Ibland är det helt enkelt enklast att göra om och göra rätt, för att jag själv skall må bra. Annars kommer den där lilla grejen störa mig VARENDA gång jag ser den. Och ja, det är så illa att det ibland kan röra sig om saker som inte ens syns, saker som är inuti något eller saker man helt enkelt aldrig skulle tänka på. Men VET jag att det finns där, så finns det där. Och det stör mig. Det är därför jag ytterst sällan blir nöjd med saker jag själv sytt eller gjort. Men om någon annan gör EXAKT samma grej så tycker jag alltid att det är jättefint! Jag är min egen stora kritiker.

Det löste sig i alla fall med babynestet. Det gick fort att ändra och resultatet blev bra. Jag känner mig nöjd och tror att den verkligen kommer komma till användning. På soffan, i vagnen, i sängen. Och nu har jag både erfarenhet och ett väl fungerande mönster utifall jag någon gång skulle behöva sy ett till. I det stora hela så tyckte jag att det var riktigt kul och enkelt att sy, ett riktigt bra tips till blivande mammor med "boa"behov. 

retropapper.

Strax innan påsk beställde jag lite smågrejer ifrån Panduro. Mest för att jag tre år i rad har tänkt beställa små pärlhönsfjädrar att ha i påskriset, med varje år har de antingen varit slut eller så har jag kommit på det alldeles försent. Såklart hittade jag en massa fint, bland annat en förpackning med underbara presentpapper, som dessutom var till nedsatt pris. I läckra starka färger med underbara retromönster, de kändes sådär perfekt våriga! Presentpapperssatsen heter passande nog såklart "Happy Sixties" och ni hittar dem HÄR.

Nu blir det finfina paket till sommaren! Men jag kommer använda dem till så mycket mer än bara till paket. Presentpapperna passade alldeles perfekt i påskas till mina påskharar, till exempel!

babytäcke.

Långt innan jag blev gravid denna gång råkade jag i någon tidning dyka på de underbart söta täckena från märket "Sture & Folke". Jag minns att jag genast tyckte att de var supersöta och dessutom lite smarta, med de små, roliga banden som säkerligen lockar bebisars uppmärksamhet. Tanken slog mig genast; vem kan jag sy ett sådant till? För det kändes inte som att det skulle vara jättesvårt att få ihop ett eget sådant täcke. Nu blev det aldrig av att jag sydde något sådant till någon då när jag fick idéen, därför har det såklart stått på min "att göra lista" nu när jag själv är gravid. Och nu har det äntligen blivit av!

Jag bestämde mig för att göra täcket till vagnen, eftersom vi ändå skulle behöva skaffa ett bra täcke där. Jag lyckades aldrig hitta ett bra innertäcke till vagnen (det finns säkert överallt, men jag har inte hittat något. Inte för att jag letat överdrivet mycket..) Men vi nyligen var på IKEA inhandlade jag istället ett spjälsängstäcke för 79:- (eftersom de inte heller hade något i mindre storlek) och helt enkelt klippte ut i måtten 70x80. Ett lite mer passande mått till en vagn. Då kunde jag dessutom göra en liten kudde till vagnen också och något annat om jag nu skulle vilja eftersom det blev en bra bit över. Innertäcket är ju bara som plattvadd med ett tunt bomullstyg över. 

En snutt mörkgrå velour sydde jag ihop med en bit enfärgat bomullstyg. I skarven mellan de båda tygerna fäste jag en rad med massa olika småsnuttar band som jag sparat på mig genom åren. Den som spar han har, heter det ju! Jag försökte tänka lite på ett färgtema med naturvit, brun, grå och rosa. Eftersom vi inte vet om det är en liten tjej eller kille som ligger och sprattlar i magen så valde jag att göra täcket lite neutralt i färgerna, men framförallt så är jag väldigt svag för naturliga färger. Även om det nu blev några rosa band på täcket, men rosa är ju så fint till grått! Och grått kanske anses mer som en pojkfärg? Ja, strunt samma! Jag anser i alla fall att en kille kan ha rosa och en tjej grått eller blått i vilket fall som helst!

På andra sidan om täcket valde jag ett naturvitt bomullssatin tyg med små mörkgrå stjärnor. Detta tyg är helt underbart mjukt och skönt och det bästa av allt; ekologiskt! Det blir gosigt för bebisen att ha mot kroppen. Detta tyg hittade jag såklart hos Stoff & Stil, som har börjat med en "ORGANIC" avdelning, med en hel del fina ekologiska tyger, både i bomull och trikå. Tummen upp för det!

barnförkläde.

Länge har jag tänkt att jag skall införskaffa ett litet förkläde till lilla L. Eftersom hon mer än gärna hjälper till när det skall bakas något här hemma, det är en av hennes favorit aktiviteter. Hittills har det blivit att hon fått använda ett vuxenförkläde, vilket såklart är alldeles för stort. Men nu äntligen, lagom till påsk, blev det av för mig att sy ihop ett till henne.

Eftersom det inte blivit av att köpa (det finns ju hur många söta barnförkläden som helst att hitta för en billig peng!) Och eftersom jag har så många små tygbitar som ändå bara ligger, så bestämde jag mig för att sy ett. Ja okej, de kan också berott lite på att hon skulle gå påskkärring samma dag och inte hade något förkläde... 

Lilla L fick välja tygerna själv och såklart så valde hon gult och rosa, hennes två favoritfärger. Jag mätte lite på henne, längd och bredd, och snodde ihop ett mönster lite snabbt, med måtten: B:40 cm L:50 cm. Mitt fram på förklädet sydde jag dit en liten ficka i ett blommigt tyg, mest för att det är ju så gulligt! Förklädet knyts bara i midjan mitt bak och har inget knyt i nacken eftersom bandet är ett enda långt som löper runt midjan och halsen genom infodringarna på förklädet. Därför kan man enkelt ställa längden både i halsen och runt midjan. Det är mycket smidigt, eftersom det inte blir så klumpigt med en stor rosett i nacken och dessutom inte direkt är svårare att sy. 

Lilla L blev nöjd, tror jag. Hon var i alla fall en mycket söt påskkärring. Och nu äntligen har hon ett ordentligt förkläde till nästa gång det vankas bakning här hemma! 

busenkla påskharar.

Ja, precis samma sak i år igen. En halvtimme innan vi skulle bege oss till påskmiddagen som vi var bortbjudna till skulle jag fixa ihop en bra "gå-bort"present. Alltid i sista sekunden. 

Jag hade fina minipåskliljor i kruka som jag bestämt mig för att göra något roligt av. Ja, alltid skall de krånglas till lite. Jag blir faktiskt lite trött på mig själv ibland. Och saken var den att jag inte ens hade kollat VAD jag skulle hitta på med påskliljorna. Jag hade bara en plan om att göra NÅGOT. Snabbt beslöt jag mig för att sätta krukan i en plastpåse med gummisnodd runt i överkanten (så att den skulle sitta kvar) därefter klippte jag till en lagom stor fyrkant av vanligt brunt presentpapper. Jag ställde blomman mitt på fyrkanten och knölade så fint jag kunde upp fyrkanten om blomman. Med ett tvinnat papperssnöre knöt jag sedan fast pappret om blomman. Och vips, en helt okej "provisorisk" kruka! (Men man kan ju till och med vattna blomman med det bruna pappret om eftersom blomman står i en plastpåse) Några fina chokladägg från Anton Berg slogs in i en liten bit tunt, gult silkespapper (vilket jag slog in på precis samma vis som blomkrukan.)

Efter en sekundsnabb surfning på Google efter inspiration på någon rolig, men ack så snabb detalj till blomman lyckades jag hitta en mall på dessa söta påskharar. Även hönsen är ju supergulliga. Dessutom busenkla och tog bara några få minuter att fixa! Jag skrev ut mallen i ett lite hårdare vitt papper och klippte sedan ut en av mallarna som jag därefter klistrade fast på ett tunt, mönstrat presentpapper. Mallen klippte jag sedan ut igen i presentpappret och tack vare det påklistrade hårda pappret blev haren betydligt stadigare än vad den vore endast i presentpappret. Därefter klippte jag upp markeringen på mallen och klistrade ihop den så att haren fick en liten nos. Jag satte en tejpbit bakom för säkerhetsskull, ifall limmet skulle vilja släppa. Med en håltång gjorde jag små hål i vardera öra på haren så att jag kunde dra en sytråd genom för upphängning. Svårare än så var den inte att få ihop en söt liten påskharare till påskriset (eller i mitt fall; påskliljorna)

Jag satte i en kvist björk bland påskliljorna där jag kunde hänga den lilla påskharen. Bak på påskharens öron skrev jag en liten "Glad påsk" hälsning. Och så var årets snabbaste "gå-bort"present fixad! Kanske inte lika arbetat som ifjol, men ändå blev det något lite extra än bara en kruka med påskliljor. Lite, lite i allafall.

en enkel förvaringskorg.

Häromkvällen blev en lite snabbt improviserad förvarings "korg" ihopsydd. Jag fick plötsligt ett starkt behov av just en förvaringskorg att ha under min turkosa rullvagn "Råskog" från Ikea. Jag fick idéen om att där ha en korg som kunde fylla/dölja lite fula teknikgrejer, så som den externa hårddisken och olika sladdar. De syntes alltför mycket när de låg där längst ner på Råskogs-hyllan, alldeles öppet. 

Mönstret är extremt enkelt konstruerat, med sömmar i sidorna och avsydda sömmar på vardera sida för att få till en botten. Jag tog lite tyger jag hade hemma; ett grovt linnetyg och ett mönstrat bomullstyg till foder. Tillsammans med ett lager hårt vlieseline blev det tillslut en enkel, rätt stor förvaringskorg. För att få mer stadga sydde jag i en ståltråd i överkanten på korgen. Sedan skrev jag i datorn i ordning en text som är utskriven på transferpapper. Den stryks enkelt på tyget med strykjärnet och blir pricken över i:et! Transferpappret finns att köpa hos inkClub, bland annat. 

För den som inte vill sy en korg själv finns liknade hos H&M Home. Jag funderade själv på att införskaffa mig en därifrån, men eftersom måtten inte riktigt stämde med min rullvagn blev det till att sy en själv.

Nuförtiden blir det inte dock inte så mycket symaskinstid för mig, vill jag lova. Inte för att jag inte har lust eller att det saknas idéer. Tvärtom! Men efter bara 5 minuter vid min käre vän symaskinen så känns det som min rygg skall gå av. Eller som att ryggen får kramp, mer eller mindre. Syprojekten står på kö, men jag får ta det jag orkar små stunder åt gången, så det kommer ta tid. Tråkigt nog...

enkel griffeltavla.

Griffeltavlor är både snygga och praktiska enligt mitt tycke. Det finns tusen olika varianter av denna älskade tavla. Jag har tidigare gjort om en tavla som blivit en griffeltavla, som hänger i hallen. Den är bra till att skriva upp vad som behövs inhandlas. Men denna gång behövde jag en lite större till ateljén.

När jag ändå hade en bit masonitskiva kvar efter mitt tavelprojekt härom helgen så passade jag på att snabbt och enkelt tillverka min griffeltavla. Det är kort och gott en masonitskiva som jag sågat ut i passande mått, rundat av kanterna och hörnen med sandpapper och därefter målat två gånger med griffelfärg. (Som för övrigt har visat sig vara mycket behändigt att ha hemma, nära till hands till alla spontana griffel-projekt.) Hål har borrats och ett grovt snöre träts igenom till upphängning. När tavlan var färdigmålad passade jag även på att sandpappra lite på kanterna och hörnen, för en lite lätt sliten look.

Det hela blev en mycket enkel variant av en griffeltavla, men både fin och funktionell. Jag har även satt fast en metallklämma på ena sidan av griffeltavlan, till diverse papper. Tanken med min griffeltavla är att skriva viktiga jobbprojekt till mitt företag, varpå jag gjort målat dit märkets logga. Detta gjorde jag med min griffelpenna, istället för vanlig krita eftersom det så lätt suddas bort. Men det ser ut som att det är skrivit med en helt vanlig krita. Nu hoppas jag bara att den skall komma till användning, men som ni ser så har den redan fått en rätt lång lista.

att inte få någonting gjort.

Igår var det en sådan där dag då inget blev gjort. Tiden och möjligheten fanns, men något saknades. Jag påbörjade flera av alla projekt som snurrar runt i huvudet dagligen. Men på någotvis lyckades jag aldrig få ro, så de förblev inte mer än just det; påbörjade. Knappt. Och eftersom lilla L ville gå upp redan klockan halv 7 i går morse så blev dagen lång. Hur kommer det sig att man vissa dagar kan vara supereffektiv och få hur mycket som helst gjort på några få timmar, för att vissa dagar (som igår) inte få något gjort alls?!

Även om jag inte fick något större uträttat så gick min hjärna på högvarv. Kanske är det så att man får välja, antingen eller. Att det hela är en process som gör att vissa dagar är mer lämpade för att finna inspiration och nästan bara sitta och stirra ut i tomma intet, medan andra dagar flödar av kreativitet och mer praktiskt genomförande. Igår tankade jag i alla fall lite inspiration. Ett flertal projekt påbörjades i tanken, vissa mer uträknade och redo att beprövas än andra. När jag nu skall lyckas få tid till detta..

Något som jag i alla fall fick gjort igår var att göra några enkla tavlor av en gammal kalender. För ett par år sedan fick jag nämligen en kalender i julklapp med vackra illustrationer från tidningen Vouge. Kalendern har sparats, eftersom jag har haft i baktanken att jag en dag skall göra något av illustrationerna. När jag nu börjat fixa till lite i ateljén så kändes det som de där skulle kunna komma till sin rätt. Jag åkte till bygghandeln och köpte mig en masonitskiva som sedan sågades ut i passande storlekar till illustrationerna. Jag slipade ner kanterna med sandpapper och rundade av hörnen något och så borrades två hål i varje skiva där jag trädde igenom ett grovt snöre, som blev tavlans upphängning. Illustrationerna klistrades enkelt på skivorna och sedan var det bara att slå i en spik väggen för att hänga dem på plats! Ett mycket enkelt sätt att själv få ihop en tavla.

Ett projekt mindre att hålla reda på bland virrvarret i hjärnan. (Även om säkert 5 nya uppstod under dagen...) Check!

del 13. tygservetter.

Jag bestämde mig för att sy egna tygservetter till vårt bröllop tidigt. Jag ville att det skulle vara riktiga servetter för att få en "äkta" känsla på middagen. Lite rejält men ändå på riktigt och lite lyxigt. Tyg beställdes, även det i ett tidigt stadium. Men det dröjde innan jag satte igång med själva sömnaden, dumt nog. (Tidsoptimist som jag är.) Som tur var fick jag lite uppbackning av min mormor som tog på sig att sy ett gäng servetter när tiden började rinna ifrån mig mot slutet. Servetterna, en till varje gäst, hade måtten 40x40 och var sydda i ett linfärgat bomullstyg med vita blommor som tryck. Vackert men ändå enkla. Och de passade perfekt in i skogstemat, som tur var! (eftersom jag så tidigt beställde tyget och själva skogstemat än inte var påkommet)  Jag valde att beställa två olika tyger, men de såg snarlika ut. Hälften av servetterna syddes i ett tyg med "rosentryck" och andra hälften i ett med tryck av "vilda blommor". Men båda i samma färgställning. 

Vad jag nu skall göra med ett 60-tal servetter är ju en fråga, så här i efterhand. Några har jag faktiskt återanvänt; sprättat upp och sytt kuddfodral av. Något kan man alltid hitta på. Om inte, tja.. servetter råder det i alla fall ingen brist på i vårt hus!

Återtåg och födelsdagskort

Här hemma har dunderförkylningen gjort återtåg. Eller kan man kalla det "återtåg" om den aldrig riktigt försvunnit? Hela veckan har jag snörvlat mig igenom dagarna på jobbet, men igår kändes kroppen helt paj efter bara några timmar. Det blev till att bege sig hem och få sova några timmar för att det skulle kännas lite bättre igen. Nu håller jag tummarna för att jag ska må bra i helgen så att jag och lilla L kan mysa och ha kul tillsammans medan R är bortrest hela helgen.

På tal om något helt annat, för i födelsedagspresent fick R en cykel. En förhoppning om att jag kanske skall få ha min för mig själv.. Därför såg jag till att göra ett grattis-kort med just en cykel på. Det kändes ju lite som det passade liksom. Kortet är ivoryfärgat papper av lite hårdare slag, utklippt och vikt i måtten 14x14 cm. Tyvärr så kan jag inte ta åt mig äran helt för teckningen av cykeln, utan jag googlade efter cykelbilder på internet för att ha något att gå efter. Där hittade jag en perfekt bild, som jag målade av på mitt kort helt enkelt. (Men jag gjorde färglade min cykel i svart istället för rosa som på bilden.. Och så plockade jag bort blommorna i cykelkorgen) Man kan ju alltid önska att man vore så duktig på att måla. Tillsammans med lite akvarellfärger och några fina mönstrade papper som klistrades på kortet (och blev ballongerna) var kortet tillslut färdigt. 

Jag passade även på att göra ett eget kuvert som passade kortets storlek. Eftersom kortet var fyrkantigt och inte av standardstorlek, så hade jag inga färdiga som passade. Men med två A4 papper, en sax och och lite lim så var snart ett kuvert i rätt storlek fixat. Jag hittade instruktioner på hur man gjorde HÄR. Sedan utformade jag mitt kuvert så som jag ville att det skulle se ut. Passade i alla fall perfekt till "cykel"kortet!

hjärtliga kort.

Ja, när nu denna förkylning tänker släppa... Ena dagen upp, andra dagen ner.  En vecka har det nu gått för mig sen jag började känna mig risig och ännu har orken inte alls hittat tillbaka. Det jobbiga är ju att man blir så rackarns uttråkad och rastlös, fast samtidigt inte orkar göra ett dugg. 

Jag hade tänkt hinna pyssla och fixa lite inför idag, Alla hjärtansdag, men orken har inte funnits. Det enda jag har gjort i veckan är lite kortpyssel. Framförallt för att det varit födelsedagsfirande och ett kort skulle göras till det. Men sen var jag tvungen att göra några lite mer "alla hjärtans"-betonade. Och ja, det är ungefär där maxgränsen för vad orken tillåtit varit. Klippa och klistra lite i soffan. Lite lagom jobbigt, dessutom kunde ju lilla L vara med att klistra lite. Jag vet inte riktigt vad jag skall säga om resultatet, ibland blir det liksom så att man inte vet vad man känner. Blev det fint? Eller blev det rentav fult..? 

Jag tog lite papper som jag hade hemma, och klippte och klistrade några små hjärtan på ett vikt ivoryfärgat papper. Hjärtana är 3-i-1, så att de skulle bli lite tredimensionella, reser sig från kortet liksom. Sedan är de fastklistrade på kortet och på ett kort sydda på symaskin med några stygn i mitten. Om man har en hjärtanstans så är det att föredra, men det hade inte jag så alla hjärtan fick klippas förhand. Men det gick det med! Inuti är korten embossade i guld. Jag var ju tvungen att få testa mina nyinköpta bokstavsstämplar (från ICA Maxi). De var lite knepiga att lyckas stämpla rak, men de är väl lite det som är charmen också. Hantverk.

del 12. kärlekfyllda hjärtan.

Det kändes lite passande att slänga in ett hjärtan-inlägg så här på Alla hjärtans dag. Lilla L hade nämligen (som jag tidigare nämnt) 5 st mjuka hjärtan som hon höll i handen, släpade i marken vid vigseln på vår bröllopsdag. En idé jag fått efter att ha googlat runt lite på internet. Som en mjuk och gosig kärleksförklaring. 

Hjärtana sydde jag själv, två i linnefärgad linnetyg med vitt blomtryck (samma tyg som jag sydde servetter i, men mer om det en annan gång!) och tre i enfärgat vitt linnetyg. Mönstret var lagom stort att få ut på lite små slattar som låg och skräpade hemma. Två av hjärtana var lite större, tre lite mindre. Alla hjärtan fick varsitt smalt, vitt bomullsband fastsytt, alla i olika längder. Hjärtana fyllde jag sedan med vadd för att få dem mjuka och gosiga. Det hela gick i ett nafs och resultatet blev väldigt bra. Det passade dessutom väl in i temat kändes det som. Söta lilla L drog duktigt hjärtana efter sig när hon gick in till tonerna av "Thousand years" tillsammans med sin favoritperson, tärnan moster Ninni. 

Numer är hjärtana uppdelade, tre hänger på linneskåpets handtag i hallen. Där passar de bra. Två hänger på badrumsskåpets handtag i badrummet. Som en ständig kärleksförklaring och påminnelse om en fantastisk, kärleksfylld dag.

det bästa till den bästa.

Idag är det födelsedagsfirande här hemma, trots snor och hosta. Äntligen är vi lika gamla, R och jag! Självklart blev det frukost på sängen för födelsedagsbarnet, med paketöppning och ett fång vackra vita rosor. På paketet hängde ett litet egengjort kort som jag snott ihop. I ett tjockare naturvitt papper med ett hjärta på framsidan och "PUSS!" embossat i guld på baksidan. Bara det bästa till min älskling. 

del. 11 gåvobox.

Eftersom jag själv endast varit på två bröllop i mitt liv (varav jag var 2 år på det ena) så kände jag att jag inte hade särskilt mycket erfarenhet av just bröllop. Jag såg det visserligen även som något positivt, eftersom jag själv inte hade något att jämföra med, så kändes det som att risken skulle bli större att man själv verkligen tänker till hur VI vill ha det. Istället för att jämföra och göra eller inte göra som alla andra. Att få göra allt på sitt sätt. Men visst önskade jag ibland att jag visste lite, lite mer i alla fall. Jag passade därför på att få lite tips av mina vänner som varit på lite fler bröllop än jag själv.

En av sakerna jag funderade lite på var gåvobox. Ibland dök jag på fenomenet när jag googlade runt och sökte efter olika bröllopssaker. Skulle man ha det? Vad skulle man i så fall ha i asken? Det verkar som man ofta ger bort något finare godis/chokladpraliner eller liknande. Men efter ett tips från en vän bestämde vi oss för en lite mindre seriös variant. På varje gästs plats ställdes en liten box. Inuti den hittade man ett "överlevnads-kit" för kvällen. Innehållande: tuggummi, huvudvärkstablett, öronproppar och tandpetare. Alla singlar, gammal som ung, fick även en kondom. Vi hade skrivit ut små lappar som på rim beskrev vad varje grej skulle användas till under kvällen som även de lades i gåvoboxarna.

Jag hittade bild på en gåvobox-modell som jag gillade, om jag inte minns fel så kan det ha varit på Martha Stewarts hemsida. Jag ritade ut den i den storleken jag önskade, där fick jag testa mig fram. När jag fått till en bra mall så var det bara att börja rita av den på ett tjockare (ivory/vaniljfärgat) papper och börja klippa ut dessa. En till varje gäst var ju tanken, så det tog såklart sin lilla tid. Men med god hjälp av R var de snart utklippta allesammans. För att fixa till askarna ännu mer så ritade jag små rektanglar motsvarande pappersaskens bottenstorlek i grönprickigt eller grönrandigt papper (som var smårester kvar från inbjudningarna.) Pappersrektanglarna klistrade jag fast inuti på askens botten, för ett lite mer arbetat utseende. På varje ask gjorde jag sedan små hål på locket, ett på varje sida med en håltång. Detta så att asken skulle kunna knytas ihop och då stängas. Tillsammans med lite hampasnöre (som flitigt användes till allt möjligt under bröllopet) så knöts askarna enkelt ihop med en avslutande rosett. Så var gåvoboxarna färdiga!

Och visst livade boxarna upp stämningen vid borden på själva bröllopsdagen. För hel del skratt bidrog de med minsann! Och förhoppningsvis fyllde de även sin funktion, i alla fall för någon får vi hoppas.