livstecken.

Hej! Jo, jag lever. Även om det är svårt att tro om man nu ser till den obefintliga bloggfrekvensen. Vad ska jag säga; det är hårt att vara egen företagare och småbarnsmorsa på en och samma gång. Och bättre lär det väl inte direkt bli, med tanke på att sommaren på ön just dragit igång vilket innebär att det börjar bli fullt ös i butiken. Härligt minst sagt, men visst lite slitigt med mycket jobb.

För jag har väl berättat den stora nyheten? Jag har tillsammans med mig bästa vän och kollega gått och blivit butiksägare. Egen företagare var jag ju redan innan men numer är det två företag och det nya är ju lite mer inarbetat och större. Många av er visste det säkert redan, kanske genom mitt instagramkonto @leitntosinspiration där jag lite oftare uppdaterar än här. 

Det är en stor inredningsbutik i lilla samhället Hemse på ön som vi tagit över. "Ladan" är namnet och innehåller 500 kvm prylar! Alla möjliga ting inproppade i en gammal charmig lada. Hur mysigt som helst! Vi är glada och spända inför sommarsäsongen och håller alla tummar och tår som går för att det skall gå bra för oss. Är ni på ön tycker jag att ni skall försöka komma förbi oss på Ladan, här finns garanterat något för alla. Dyrt som billigt. Är ni nyfikna så är det bara att kika in på hemsidan www.ladanhemse.com

Nu skall jag återgå till familjen som sitter och myser framför "Trassel" i soffan. Idag har  jag nämligen varit ledig, lika så i morgon. Sicken lyx! Lille H snarkar i sängen och jag har lovat lilla L att vi skall sova ute i husvagnen som mina föräldrar lämnat på vår tomt efter midsommarhelgen. Kanske blir det lite mindre trångt i en varm husvagn med ett barn än "4 stycken i samma säng", som vi alltid tycks kämpa med här hemma. 

Jag tänkte i alla fall uppdatera bloggen lite nu de kommande dagarna. Jag har några gamla inlägg som sååå länge legat och väntat på att få bli publicerade. Och sen hoppas vi väl att tiden hinns med för att skriva lite nytt! På återseende!

längesedan.

Ja, minsann. Gott nytt år på er! Nu var det längesedan jag checkade in här! December tycks alltid rusa fram i rasande takt, samma visa varje år. Ibland hinner man inte med. Eftersom man (eller i allafall jag) gillar att leva i nuet. Göra sånt som faller en i smaken för dagen. Hela december kretsade mest kring julstök och julpyssel här hemma. Men ni som följer mig på Instagram har kunnat följa mina små mini-julpyssel under hela december. Och mer Instagram lär det bli framöver, så håll utkik. Ni hittar mig där under @leitntosinspiration

Därför har det blivit en liten bloggpaus ifrån min del. Idag är det första "vardagen" här hemma, kanske blir allt som vanligt nu igen. Kanske blir det lite mer bloggande, min förhoppning är i alla fall någon gång i veckan. Vad sägs om det?  Dessutom har jag lite planer på att rusta upp denna sida, men det återkommer jag med när jag lyckas få ork till att starta den gamla Asusen (datorn från helvetet som stänger av sig själv var 5:e minut. Där tyvärr mitt bildredigeringsprogram ligger. Och nej, jag kan inte flytta programmet till en annan dator, tro mig jag hade gjort det för evigheter sen om jag kunnat!)

Men ni må tro att min höst har varit fullproppad! Saker och ting håller på att utvecklats till något som jag knappt kunde drömma om. Jag har pendlat oerhört mycket fram och tillbaka; ska jag? Ska jag inte? 

 En sak är säker, om allt går som det ska så kommer våren bli ännu mer fartfylld. Mer om det så småningom! Vi hörs snart igen.

instagram.

Nu har jag skaffat ett instagramkonto till Leitn tös. Där är det meningen att jag snabbt skall ladda upp bilder för småpyssel eller bara fina grejer som inspirerar mig. Som en liten "snabblogg", tja och det är ju precis just vad Instagram är. Sedan blir det även lite länkade bilder på sådant ni kommer hitta/hittar  här på bloggen. Ni hittar mig där under namnet @leitntosinspiration. Ta å följ vettja!

lekstuga.

Mitt lilla "projekt" sedan i slutet av sommaren har varit/är att fixa till lilla L's lekstuga. Det är absolut inget fel på den, den är precis så som en lekstuga bör vara. Det skall ju lekas och geggas för fullt där inne! Men faktum är att det är ett litet gulligt mini-hus som jag bara inte kan låta bli att få inreda! Så kanske fixar jag till den mest för egen vinnings skull. Egoistiskt, ja kanske. Men oj så kul! Och lilla L protesterar ju inte. 

När lilla L fick stugan hade den ett antal år på nacken. Den har tillhört min lillasyster, så jag skulle gissa på att den är omkring 12 år gammal eller så. Och lite roligt är det eftersom det är min morfar som har byggt den lilla stugan (den är verkligen pytteliten och supersöt!) De senaste åren har den såklart stått orörd och var därmed lite sliten i färgen. Men ifjol somras blev den uppfräschad utvändigt igen! Då målade vi stugan utvändigt, vit med blågrå knutar. Likt vårt hus. 

Men ännu är projektet långt ifrån färdigt. I slutet på sommaren målade jag stugan invändigt i vitt. När lilltjejen fick stugan var den träfärgad inuti, men jag och R målade en strykning vitt redan ifjol somras. Vi hade hoppas på att en strykning skulle räcka, men faktum kvarstod att den fortfarande bara såg grundmålad ut. Då tappade vi intresset lite grann, I år tog jag upp projektet igen och nu är den vit och ser riktigt fräsch ut inuti. Men min tanke är såklart att fixa till den ännu mer. Jag har en hel drös idéer, men jag måste nog flörta lite med maken så att jag kan få lite hjälp med en del av dessa (snickare som han ju så lämpligt är.) Jag skall försöka hålla er uppdaterade på vad som händer i den lilla lekstugan framöver! 

städning.

Kanske har ni sett att små, små förändringar har skett här på bloggen. Jag har tänkt "städa upp" här och fixa till lite. Jag hoppas det kommer bli till det bättre och att det snart skall vara färdigt. Tills dess får ni ha lite överseende med att det kan vara lite småstökigt här!

Och på tal om ständning, viss är denna sopborste i trä underbar? Helt plötsligt kan jag tänka mig ha sopborsten ståendes synlig, i vilket rum som helst! (Vilket inte kommer på tal med den hemska plastborsten vi har nu.) Det bästa är att den är helt ekologisk, tillverkad i  inoljat bokträ och mjukt hästhår. Den hittar man i den ekologiska butiken: Lapland eko store

lyckan. lugnet. skogen.

Idag verkar det som det skall regna hela dagen. Eller till och med hela veckan, mer eller mindre. Det varma sommarvädret som vi hade så sent som förra veckan är som bortblåst. Men när solen väl tittar fram, ja då är den där igen; värmen. 

Dagar som den här, när man sitter inomhus och kurar är dagar då man kan sitta och minnas. Tänka tillbaka på sommaren och uppskatta livet. Jag tänker på en dag, för bara några dagar sedan då jag och lilla H var ute på en barnvagnspromenad och solen lyste stark. Vi tog vår tillflykt till skogen. Där var det alldeles lagom. Lite sol glittrade ner genom trädkronorna och i skuggan var det svalt och skönt! Det var helt underbart. Bilderna ni ser är ifrån just den promenaden.

I skogen är luften frisk. Det där jag på riktigt känner att jag andas. I skogen är det tyst, ja förutom fågelkvitter och det är ju bara helt fantastiskt. Och direkt när jag kliver in i en skog möts jag av ett lugn. Här finns det rum att fantisera de allra vildaste fantasier och tid för att fundera. Eller för att bara vara. Och det är väl det mest fantastiska av allt; att bara vara. Att bara vara sig själv ett litet tag. Det är nog något som vi i dagens samhälle tar oss alldeles för lite tid till. 

Ord kan inte beskriva hur fantastiskt glad och tacksam jag är över att bo såhär ute på landet. Att jag bara kan kliva ut genom dörren och komma direkt in i naturen! Hemifrån har jag kanske 5 minuters gångavstånd till närmsta skog. Det är en fantastisk skogsstig som slingrar sig mellan träden. Och jag kan bli helt salig av de gröna trädkronorna och trädens pampiga, nästan lite mystiska, grova stammar.

Jag har älskat skogen så länge jag kan minnas. Jag minns alla skogspromenader hemma i skogen bakom min mormor och morfars hus. När jag och min bror med spänning gick över den lilla bron som fanns över diket och kröp in under taggtrådarna. Så var man där, mitt i skogen. Som att kliva in i ett helt annat land, ett alldeles eget Narnia.

 Jag minns alla de skogspromenader med mamma och pappa, då vi letat svamp eller plockat blåsippor. Svamp äter jag inte ens och har aldrig gjort, men ändå var det alltid lika fantastiskt att komma ut i skogen och plocka svamp. Kanske var det eftersom det alltid verkar finnas något nytt som väntar på att bli upptäckt i skogen. Skogen- en mystisk plats men alltid lika varmt välkomnade. 

Skogen gör mig lycklig.

fyndat.

I helgen så var det min fina systers födelsedag. Dagen inleddes med uppvaktning av henne för att sedan åka en liten tur till en av öns största loppisar som gick av stapeln. Vi åkte lite efter att de öppnat, eftersom det vid öppningen är helt hysteriskt! Då talar jag av egen erfarenhet; människor åker dit en-två timmar innan grinden öppnas och när den väl öppnas springer de in bara för att "komma först" och få de "bästa" grejerna. När vi kom, sisådär en halvtimme efter öppningen, var det (förmodligen) lite lugnare än vid själva öppningen. Men ändå var det tjockt med folk och svårt att ta sig fram. Dessutom var det kokhett, eftersom solen gjorde sitt. Men jag tyckte mig vara målmedveten, eftersom jag visste på ett ungefär vad jag sökte. Dessutom älskar jag att gå på loppisar, så jag lät inte folkmassan reta upp mig. När jag sedan, efter att ha knuffats bland alla människor och svettats något kopiöst, lämnade loppisen efter en timme kände jag mig nöjd med mina fynd.

Jag lyckades få tag på 4 tallrikar av den engelska varianten "Asiatic Pheasants" i blått och vitt, dessutom 4 små skålar och ett uppläggningsfat i samma serie. Jag har sedan tidigare denna serie i lila från Gustavsberg så det blir perfekt att komplettera med.

En egentligen jätteful lampa fick följa med hem. Jag tror och hoppas att den har potential, efter lite tillfixning. Fungerar gör den i alla fall.Jag hittade även två gamla garnvindor som skall få nytt liv som något helt annat. Mer om detta när det väl blir gjort! En hopen gamla silverramar lyckades jag, till min lycka, också få ihop! Och jag är numer ett steg närmare min foto/ramvägg. Dessutom fyndade jag en vacker gammal kaffekvarn, en liten metallvas och en assiett i glas.

Sedan bjöd dagen på kalas för hela slanten! Mumsiga kakor, bullar och tårtor i massor. Innan det blev dags att åka hem från systers födelsedagsfirande åkte jag en snabb sväng förbi loppisen igen. Än gick det lite människor omkring och strosade, trots att klockan var sen. Men det var ett betydligt lugnare tempo och lättare att kika omkring. Jag kom därifrån med ytterligare en liten silverram och en ljusstake i krom. Totalt fick jag allt för några hundralappar. Det får man väl kalla fynd, eller hur?

ny arbetsplats.

Äntligen börjar min arbetshörna kännas någorlunda färdig. Det är ett projekt som jag hållit på med sen i julas, lite då och då när inspirationen och andan fallit på. Men i tankarna har jag hållit på ännu längre. Jag har letat inspiration på Google med sökord som "inreda skrivbord/arbetsplats" ett flertal gånger det senaste året. Men ibland sitter det bra lååångt inne.

Vår skrivbordshörna ligger i köket. Lite knasigt kan tyckas kanske? Förut hade vi skrivbordhörnan inne i min syatelje, men efter att jag "piffat" till därinne ville jag bli av med skrivbordet. Det tog upp för mycket plats att ha två skrivbord därinne (eftersom jag har ett skrivbord med mina symaskiner på också). Dessutom användes aldrig skrivbordet därinne. Det rymde bara en massa plotter som skrivare och en massa papper som lades på hög. Datorn satt vi ändå med på vardagsrumsbordet, eftersom det är där vi mest är. Det känns liksom lite lätt trist att sitta ensam i ett rum bara för att slösurfa lite. I köket hade vi ett "dött" utrymme, ett utrymme som inte användes till något och det kändes lite svårt att veta vad det skulle kunna användas till. Så tillslut bestämde vi oss för att prova att göra det till en skrivbordshörna. Skulle det inte bli bra så kan man ju alltid ändra tillbaka! Vi blev helnöjda med vår nya skrivbordshörna. Att sitta i köket gör att man känner sig mer med, eftersom vi har öppen planlösning in till vardagsrummet. Nu slipper jag dessutom att ha en dator på vardagsrumsbordet! Skrivaren och alla trista pärmar som förut höll till på skrivbordet bor numer i mitt "Liatorp"skåp inne i min syatelje. Där syns de inte och eftersom skrivaren är trådlös, så fungerar det alldeles utmärkt att skriva ut ifrån köket! (Faktum är att den fungerar mycket bättre sen vi flyttade ut datorn i köket, än förut när den stod alldeles bredvid skrivaren. Då fungerade det nästan aldrig att skriva ut på det trådlösa nätverket, nu fungerar det alltid. En ren slump? Eller är även datorn nöjd sin nya plats?)

Skrivbordet inhandlades för två somrar sedan på loppis för 200 kr (och då fick jag en pinnstol på köpet). Det var ett nedgånget skrivbord i ek med klumpiga metallhandtag. I julas tog jag tag i restaureringen av det. Och med hjälp av en slipmaskin, lite spackel, färg och nya handtag blev skrivbordet som nytt. Handtagen, som är i porsling och mässing, hittade jag på Åhlens. Skrivbordet är målat i den ljusgrå färgen "KNOP" i helmatt från Beckers. Jag var ute efter en "betongkänsla" och valde därför att måla skrivbordet med en helmatt färg. Resultatet blev precis vad jag föreställt mig. Inuti lådorna (som var jätte risiga och nerklottrade) tapetserade jag med en gammal tapet. Faktum är att det är min gamla barnrumstapet; mamma och pappa hade kvar en rulle av den ljusgröna tapeten med små rosa rosor som jag hade i mitt gamla barnrum. Vilka minnen!

Stolen har jag också rustat upp. Även den köpte jag på loppis för kanske två somrar sedan. Nu är den gamla avskavda färgen borta och stolen har målats om i en fräsch bruten vit färg (jag målar aldrig något i helvitt, utan väljer alltid att bryta färgen med lite gult för en mjukare, varmare känsla) Färgen heter "KRITA", är helmatt och kommer även den från Beckers. Stolsdynan klädde jag om i grått fuskfårskinn som jag sprang på i tygaffären.

Ett armeringsnät fick bli till anslagstavla. Där hänger lite vackra bilder som gör mig glad och lycklig (bland annat ett av våra bröllopsfoton) i träklädnypor. Klädnyporna har tidigare hängt ute på klädsträcket därför har träet mörknat och den lilla metalldelen rostat lite. Så de passar perfekt in i den lite ruffiga stilen med det rostiga armeringsnätet. Vid ena sidan av armeringsnätet hängde jag upp en ljusslinga med grå, svarta och vita bollar som lyser fint om kvällarna. Ljusslingan, som har 20 bollar, hittade jag på Rusta, men det finns även liknande från "Iris lights" och "Happylights" jag sett. Jag älskar dessa bollljusslingor! Jag har även en från "Happylights" i naturfärger hängandes över gardinstången i sovrummet. Det blir ett sådant underbart sken ifrån dem!

Jag älskar färg eftersom färg gör mig lycklig, kort och gott. Jag tror att vi alla skulle må bättre med lite mer färg i våra liv. Därför valde jag att köpa den fina rullvagnen "RÅSKOG" i turkost från IKEA. Den står nu vid sidan av skrivbordet och rymmer lite pennor och fina burkar innehållande lite allt möjligt. Och även tråkiga "teknikprylar" som jag gömt i min förvaringskorg. Vi skaffade en matta att ha under skrivbordet, eftersom det blir så mycket hemtrevligare med textilier. Efter flera dagars velande av färgval föll valet även där på just; turkost. Just för att plocka upp den turkosa färgen i rullvagnen. Mattan är i det underbara, klassiska mönstret "gåsöga" och är dessutom i ull. Varm och go, tycker även katterna här hemma som mer än gärna tar en lur på den!

på jakt.

På min senaste loppisrunda hittade jag två fina gamla silverramar. Precis såna jag varit på jakt efter. De har dessutom välvt glas som ger fotografierna lite mer "djup" sägs det, vilket skall bli spännande att se när de så småningom kommer upp på väggen.

I vardagsrummet har vi en ramvägg som jag är allt annat än nöjd med. Den blev aldrig sådär bra som jag hoppats. Därför är min tanke att göra om den och istället använda mig av de gamla silverramarna. Vi har en himla massa vackra foton från vårt bröllop och inte har vi tagit tag i att göra något av dem. Skamligt! Nu är i alla fall min tanke att hela väggen skall bli en "bröllopsramvägg". Med en massa foton från vår bröllopsdag inramade i de gamla silverramarn. 

I mitt huvud är det en god ide. Men å andra sidan så var även den förra ramväggen det och ja, den blev ju sisådär.. Det återstår helt enkelt att se hur det verkliga resultatet slutligen blir... Jag hoppas kunna hitta några fler ramar under sommaren på loppisar, men jag kan knappt bärga mig att få börja göra väggen, så jag vet inte hur länge jag kan vänta! Men med två ramar kommer jag inte långt, tyvärr. Så är det någon som har några gamla silverramar, stora som små, runda eller rektangulära, som ligger och skräpar hemma; hör av er! 

när energin tagit slut.

I förrgår hade lilla H magknip i stort sett hela dagen. Det fortsatte såklart även under natten. Igår var det bättre igen men efter endast 3-4 timmars skönhetssömn så var jag såklart trött. Men ändå kunde jag inte slappna av och vila, utan jag höll igång i stort sett som vanligt. Plockade på grejer och bakade kakor till lilla L's födelsedag och så vidare. 

Men så idag, jag känner mig som en klubbad säl! Energin har tagit slut. Trots god sömn i natt. Tyvärr får jag inte mer energi när jag tänker på allt som här hemma behöver göras; Köket är ett bombnedslag efter gårdagens bakning. Disk skall diskas. Tvätt skall tvättas, lilla H har snart inga rena bodys kvar trots att jag tvättade häromdagen. Tvätt skall strykas. Tusen små leksaker skall plockas upp, de ligger överallt! Lika så böckerna som lånades på biblioteket igår. Hela huset skulle dessutom behövas dammsugas. Fönstren behöver putsas (jag påbörjade det projektet innan midsommar, men hann endast köket.) Sängen skall bäddas. Egentligen behövs lakanen bytas. Soporna behövs bli uttagna. Det är fullt i garaget med sopor, det skulle behövas en tripp till tippen med dem. Katter skall matas. Blommor skall vattnas (för "Hortensia tål inte att bli uttorkad" lyder lagen) Växthuset måste öppnas. Växthuset måste vattnas. Alla blommor, buskar och träd måste vattnas, idag är det dessutom jättevarmt och vi vattnade inte igår. Alla rabatter måste rensas från ogräs. Trädgårdslandet också. Rädisor bör gallras. Jordgubbar skall plockas. Gräsmattan behövs klippas (tack gode gud för att det brukar vara makens "att göra") Samtidigt skall lilla H matas. Och sövas. Och lilla L vill gå till parken och leka, men hon vill inte klä på sig. Och nu skall lunch lagas. Jo, jag borde ju egentligen också måla mina naglar, bli lite sommarfin och fräsch. 

Och det enda jag vill just nu är att lägga mig i solstolen ute på altanen, med en solhatt över ansiktet och få slumra en stund. Vila ögonen. Höra tystnaden och fågelkvitter. Att få vara alldeles ensam och få njuta av det! 

Egoistiskt, javisst. Livet som mamma/husägare är inte alltid en dans på rosor. Men stopp! Vem säger egentligen att allt detta "behöver" göras? Varför är det ett "måste"? Ingen människa i världen tvingar mig att göra något. Nåväl, småttingarna måste ju få sitt såklart, men i övrigt finns det egentligen inga "viktiga" måsten. Bara mitt dumma huvud som radar upp "måsten" på löpande band. Men det kommer ju aldrig ta slut. Huset behövs städas nästa vecka igen. Blommorna behöver vattnas redan imorgon. Mat måste vi ha ikväll igen. Ja, ni förstår. Det är dags att sätta stopp. Prioritera om och inte känna tvång över att allt "måste" göras på en gång, eller kanske rent av inte göras alls! 

Jag hoppas ni förstår min sarkasm i allt detta. Energin är slut, helt enkelt. Förhoppningsvis så känns det hela lite bättre i eftermiddag om man lyckas få ta en tupplur ihop med småttingarna. Och då kommer jag förmodligen att köra på som vanligt igen och allt jag just har sagt glöms snabbt bort! Suck.

flädersaft.

För första gången har jag tagit tag i något som jag i flera år tänkt göra. Men aldrig har det blivit av. Nämligen att göra egen flädersaft. Kanske har jag varit lite bekväm alla andra år; både min mamma och mormor brukar alltid göra flädersaft och vi har alltid fått en massa så att vi klarat oss varje år. Köpesaft är något som inte existerar i vårt hus. Men det är definitivt inte tack vare mig, utan som sagt min mamma och mormor. De kokar även andra safter på bland annat svartvinbär och plommon. Men som sagt, jag har varit alldeles för bekväm för att göra det själv. 

Jag har hört talas om att det skall vara busenkelt att göra flädersaft. Och med facit i hand så kan jag konstatera att det inte var någon lögn. Jag menar, jag klarade ju det! Och dessutom var det väldigt roligt! Igår var saften färdig och som tur var även supersmarrig! Det finns inget godare än hemmagjord flädersaft! (Jag blev så illa tvungen att köpa en flaska flädersaft i affären häromdagen, eftersom all vår hemgjorda saft tagit slut, och jag kan lova att det inte ens går att jämföra med den hemgjorda saften!)

Kanske får jag nu smak på saftkokning! Jag har varit himla sugen på att prova på att koka rabarbersaft, men min rabarber är nyplanterad för i år och är ännu inte så stor så att det skulle räcka till att koka saft på. Den räcker nog inte ens till en rabarberpaj tyvärr. Kanske nästa år!

Receptet jag använde till min flädersaft är ur boken "Annas Örtagård" skriven av Anna Bergenström (en kanonbra bok för övrigt! Önskar att jag hade ro att sätta mig ner och lusläsa den.)

EN SATS FLÄDERBLOMSSAFT:

35 fräscha fläderblomsklasar

3 ekologiska citroner

1 1/2 liter kokande vatten

1 1/2-2 kg socker

50 g citronsyra

Ska man spara saften kort tid eller har möjlighet att förvara den i frysen kan sockermängden minskas. Annars inte. Jag hade i lite drygt 1 1/2 kg socker.

Tvätta citronerna noga. Skiva frukten ytterst tunt.Varva blomklasarna med citronskivor i en skål/bunke (gärna en rostfri bunke eller liknande, tänk på att bunken skall tåla kokande vatten). Koka upp vattnet, blanda ner sockret och rör om tills sockret smält. Lyft bort kastrullen från värmen och rör ner citronsyran.

Häll sockerlagen över blommorna i bunken, men försiktigt så att skålen/bunken inte spricker av värmen.

Låt saften stå i 5-7 dagar på sval plats, täckt med plastfolie eller en tallrik. Sila sedan saften och häll upp den på perfekt rena flaskor eller i mindre plastbackar vid infrysning. Förvaras svalt.

Flaskor steriliseras genom att läggas i ugn i 100 grader i 20 minuter. Plastbackar steriliseras genom att läggas i kokande vatten i 5 minuter. 

loppisfynd.

Förra helgen blev det så att jag, lilla L och lilla H spontant stannade kvar hela helgen hos min familj. Det är mysigt när det blir lite sådär spontant och oplanerat. Inte några krav utan bara mys för hela slanten. Även om lilla H tokvägrade sova något på dagarna under hela helgen... Som tur var så sov han i alla fall på natten. Hela huset var fullt med folk, eftersom även min bror med flickvän är hemma för sommaren. Jag tror inte att något i min familj sov i sin vanliga säng. 

Helgen avlutades med en snabb loppisrunda. I den ena prylboden lyckades jag hitta fina tallrikar från Gustavsberg för 20kr/st. Lila tallrikar med ett mönster jag bara älskar! Jag har sedan tidigare lyckats komma över några små udda tefat i både rött och blått med samma mönster som används flitigt här hemma. Tanken är att jag skall lyckas hitta några olika udda tallrikar på loppisar under sommaren, så att de kantstötta vardagstallrikarna från IKEA (som jag och maken köpte för en massa år sedan då vi flyttade ihop...) äntligen kan bli få bli utbytta.

Vid nästa prylbodsstopp hittade jag exakt samma lila tallrikar för 95kr/st. Vilket fick mig att känna att jag lyckats med ett loppiskap! Och det är en riktigt kick! Att återanvända saker som redan finns, istället för att alltid köpa nytt. Att få äga sådant som redan har en historia. Dessutom tycker jag att gamla saker ofta är mer intressanta, lite mer levande på någotvis. Jag blir helt enkelt lite lyckligare av att få äta min morgonsmörgås på en vacker mönstrad, "historisk" tallrik. 

När jag kom hem upptäckte jag att mina "Fasan" tallrikar tycktes finnas i två olika upplagor. Mina "nygamla" lila tallrikar gick under namnet "Asiatic Pheasants" från Gustavsberg och mina blå och röda tefat heter "Fasan" från Old Gustavsberg. Detta gjorde mig lite nyfiken på vad skillnaden mellan dessa är. Efter lite googling fick jag reda på att de lila tallrikarna producerades under åren 1880-1925, medan "Fasan"-tallrikarna producerades under åren 1941-1960. Vilket gör att de "nya" tallrikarna ju har en fantastisk historia bakom sig! 

Den vackra duken som skymtar under tallrikarna snodde jag med mig hem från min mormor efter mitt senaste besök där. Den har små söta handbroderade blommor i milda pastelliga färger. Den skulle skänkas på loppis, men istället blev den en perfekt sommarduk till mitt köksbord!

I prylboden hittade jag även en gammal skolplansch som fick följa med hem. Den är lite sliten och använd, men ändå väldigt charmig. När jag häromdagen hängde upp den i köket upptäckte jag att den föreställde en luktärt. Det hade jag inte ens reflekterat över när jag köpte den. Den kunde inte passa bättre in i mitt hem, eftersom lukärtsblommor är bland de vackraste blommor jag vet! Och varje år planteras hela mig trädgård full med slingrande luktärter. Jag känner mig minst sagt nöjd efter sommarens första lilla loppisrunda!

lilla H.

Nu har det varit väldigt tyst här på bloggen. En hel månads tystnad. Men det finns en bra anledning till detta. För en månad sedan kom lilla H till världen! Och vi blev stolta föräldrar till en underbar liten kille. Han håller oss sysselsatta, precis så som en liten nyfödd skall göra. Varav tystnaden här, såklart. Och denna gång har vi ju även lilla L att ta hand om och aktivera. Situationen är helt ny, även om man kan tycka att man redan gjort detta en gång. Det känns annorlunda denna gång. Enklare, eftersom man har större erfarenhet. Men även svårare, eftersom det nu är två barn att ta hand om. Lika många barn som vuxna i huset. Så ja, det är fullt upp! 

Det är en fantastiskt härlig tid att vara mammaledig på. Att kunna ta långa barnvagnspromenader i morgonsolen. Men inte alltid helt lätt att acceptera att ens frihet (som är rätt så nyvunnen, men nu börar lilla L bli lite större) är som bortblåst. Att jag är den mycket "hänger på". Fast denna gång skall jag verkligen njuta. Njuta av att bara sitta stilla och mysa med bebis. (Jag blir ju så lätt rastlös!) Tiden går så fort, denna gång vet jag det av egen erfarenhet med lilla L. Mindre måsten, mer mys! Jag tror det kommer bli en underbar sommar! 

miniplanteringar.

Luktärten har redan börjat titta upp.

Som jag tidigare nämnt så hade jag i år bestämt mig för att inte direkt odla eller plantera en massa blommor. Ändå har det blivit en ny, stor rabatt på framsidan, som dock ännu är lite under "arbete", mer om den en annan gång. Men jag skulle i alla fall inte förkultivera några blommor inomhus. Ifjol hade jag hoppats på att kunna använda mig av mitt lilla växthus i så fall, till förkultivering. Men eftersom det är sönderblåst och vi ännu inte tagit tag i att försöka laga det än så gick den planen i stöpet. Och fönsterbrädorna här inne räcker inte riktigt till.. Dessutom tänkte jag spara lite på krafterna och göra det enkelt för mig nu när man är höggravid. Att inte ha en massa måsten, bara ta det lugnt och inte behöva tänka på allt som behöver vattnas och "skolas om". Men, det är som så fort vårsolen börjar titta fram så börjar det klia i odlingsfingrarna, fast man verkligen inte trodde att det skulle göra det.. 

Jag hittade massa fröpåsar från ifjol, då jag köpte på mig en hel del frön som sedan användes till bröllopet, kunde jag inte låta bli. Jag skall bara så några olika sorters blommor. Och något som jag bara måste så varje år är luktärt. De tillhör en av mina absoluta favoriter. Dessutom tittar de så snabbt upp i jorden när man sått dem, och det är ju alltid roligt med snabba resultat! 

Den underbart vackra stjärnflockan! (Bilden är lånad)

Nu har jag den senaste tiden googlat runt lite på blommor att ha i den nya rabatten, och jag föll pladask för den vackra Stjärnflockan. Därför blev jag "tvungen" att beställa en fröpåse från Impecta. Det blev såklart även en påse med en rosa/vit luktärt och lite spetsblomster (som också kommit att bli en av mina favoriter efter att jag upptäckte dem ifjol.) Nu väntar jag med spänning på att mina miniplanteringar av myskmalvor, lila aklejor, lövkojor och stjärnflockor skall titta upp. Några av dem har redan börjat kommit, likaså luktärten såklart! 

Ett tips till er som har ett helt växthus och faktiskt skulle kunna förkultivera där inne (även om det nu kanske börjar bli sent att så), är zinkhyllan "HYLLIS" från IKEA. Jag köpte på mig ett par stycken ifjol, både att ha på altanen och i växthuset. De är små och lätta och de passade perfekt i mitt lilla växthus. Hyllan kostar endast 99:- och är förzinkad så att den går att ha både inom- och utomhus. Jag såg häromdagen att min svärmor också hade införskaffat sig en Hyllis och hon hade vänt hyllplanen upp och ner, så att det blev som en liten kant runt hyllplanet. Då kan man vattna direkt på hyllplanet! En riktig toppenhylla.

blomstergrenar.

Idag är det regn och rusk utanför fönstret. Och en allmänt lite seg dag här hemma hos oss. Men det kan vara bra skönt ibland! Dessutom passade regnet perfekt till den nygödslade gräsmattan. Men jag håller tummarna på lite finare väder i veckan, eftersom trädgårdslandet skulle behöva sig en omgång. Dessutom skulle det minsann behövas sås lite däri. Så att vi kan få egenodlad sallad, morötter, ärtor, jordgubbar och kanske till och med några potatisar. Det är i alla fall planen för trädgårdslandet i år. Såklart även gräslök, persilja samt örtkryddor som salvia, timjan, oregano, mynta och citronmeliss, men de finns redan på plats sedan tidigare. Och kanske blir det även en rabarberplanta däri i år! Och såklart lite vackra blommor.

På tal om blommor, det bästa med den här tiden på året måste väl ändå vara alla nyutslagna buskar och träd som finns över allt?! Dessutom är det väldigt praktiskt, nu börjar säsongen då man inte behöver lägga massa pengar på dyra snittblommor (Så vidare man inte vill, vill säga). Det är bara att gå utanför dörren, med sekatören i högsta hugg och knipa sig en vacker nyutslagen gren. Ja, inte för mycket eller för stora så att träden/busken tar skada eller blir förstörd. Själv var jag ute i diket igår och norpade åt mig några fina grenar att sätta i små vaser här hemma. För till och med de annars så hemska taggbuskarna i diket är underbart vackra just nu! 

retropapper.

Strax innan påsk beställde jag lite smågrejer ifrån Panduro. Mest för att jag tre år i rad har tänkt beställa små pärlhönsfjädrar att ha i påskriset, med varje år har de antingen varit slut eller så har jag kommit på det alldeles försent. Såklart hittade jag en massa fint, bland annat en förpackning med underbara presentpapper, som dessutom var till nedsatt pris. I läckra starka färger med underbara retromönster, de kändes sådär perfekt våriga! Presentpapperssatsen heter passande nog såklart "Happy Sixties" och ni hittar dem HÄR.

Nu blir det finfina paket till sommaren! Men jag kommer använda dem till så mycket mer än bara till paket. Presentpapperna passade alldeles perfekt i påskas till mina påskharar, till exempel!

UnderbaraClara.

Jag är verkligen ingen bloggläsare själv. Kanske lite märkligt när man själv har en blogg, men saken är nog den att jag tar mig inte tid. Jag tar mig knappt tid att lägga ut inlägg här (som ni vet..), fast det finns så mycket jag vill skriva om. Jag är övertygad om att det finns en hel hög med bra bloggar där ute i cyberspace, som säkerligen hade passat mig utmärkt. Men jag har inte dykt på dem än. Och eftersom jag inte direkt letar så kommer det nog ta lång tid innan jag lyckas hitta dem. Jag är alldeles för rastlös för att tillbringa så mycket tid med min dator. Och det är jag glad för. 

Men för någon månad sen, när jag var i full färd med att inreda min ateljé, lyckades jag googla mig in på UnderbaraClara. Ja, lite efter är jag kanske. Hon är ju  känd för sitt bloggande. Hennes blogg är en av de största i Sverige. Men som sagt, bloggvärlden har aldrig intresserat mig mer än att själv få skriva av mig lite då och då med mina fåniga små tips. Men hos UnderbaraClara kunde jag inte ignorera igenkänningsfaktorn. Hon gör, tycker och tänker saker jag knappt själv visste att jag hade en åsikt om. 

Häromdagen sändes programmet  "De obekväma"  på SVT, som handlar om Clara men framförallt om hennes politiska åsikter om synen på arbete, pengar och konsumtion. Själv såg jag den i morse på UR-Play. Den är en knapp halvtimme lång och värd varenda minut. Så hur intresserade eller ointresserade ni än må av bloggar, UnderbaraClara eller politik, så tycker jag att man skall ta sig tid till att se programmet. Programmet hittar ni här.

Och till er om inte är ett dugg intresserade av politik; UnderbaraClaras är så mycket mer än politik. Politik blandat med kreativitet som pyssel, mat, bak och ett alldeles vanligt vardagsliv på landet. I en perfekt blandning. Och faktum är ju att hur ointresserad av politik man än må vara, (själv kopplar mina öron ner så fort ordet "politik" dyker upp i en mening) så finns den alltid där. Mer eller mindre. Alltid tycker man något. Även om man inte ens visste om det själv.  

en enkel förvaringskorg.

Häromkvällen blev en lite snabbt improviserad förvarings "korg" ihopsydd. Jag fick plötsligt ett starkt behov av just en förvaringskorg att ha under min turkosa rullvagn "Råskog" från Ikea. Jag fick idéen om att där ha en korg som kunde fylla/dölja lite fula teknikgrejer, så som den externa hårddisken och olika sladdar. De syntes alltför mycket när de låg där längst ner på Råskogs-hyllan, alldeles öppet. 

Mönstret är extremt enkelt konstruerat, med sömmar i sidorna och avsydda sömmar på vardera sida för att få till en botten. Jag tog lite tyger jag hade hemma; ett grovt linnetyg och ett mönstrat bomullstyg till foder. Tillsammans med ett lager hårt vlieseline blev det tillslut en enkel, rätt stor förvaringskorg. För att få mer stadga sydde jag i en ståltråd i överkanten på korgen. Sedan skrev jag i datorn i ordning en text som är utskriven på transferpapper. Den stryks enkelt på tyget med strykjärnet och blir pricken över i:et! Transferpappret finns att köpa hos inkClub, bland annat. 

För den som inte vill sy en korg själv finns liknade hos H&M Home. Jag funderade själv på att införskaffa mig en därifrån, men eftersom måtten inte riktigt stämde med min rullvagn blev det till att sy en själv.

Nuförtiden blir det inte dock inte så mycket symaskinstid för mig, vill jag lova. Inte för att jag inte har lust eller att det saknas idéer. Tvärtom! Men efter bara 5 minuter vid min käre vän symaskinen så känns det som min rygg skall gå av. Eller som att ryggen får kramp, mer eller mindre. Syprojekten står på kö, men jag får ta det jag orkar små stunder åt gången, så det kommer ta tid. Tråkigt nog...

var är tv:n?

Jag köper då och då en och annan inredningstidning. För hitta inspiration och få råd och tips alla möjliga olika saker men även ibland för att helt enkelt ibland bara för att få bläddra i något vackert. Men, något som ständigt förundrar mig är; var är tv:n? Alla dessa vackra hem, ibland blir jag dessutom lite avundsjuk och mår lite illa över att "alla" verkar ha så perfekta hem. (Aldrig tycks jag lyckas få till det så snygg och enhetligt, som "alla andra" verkar ha det.) Men har ni tänkt på att man ser aldrig någon tv?!

För cirka 1-1 och ett halvt år sedan bytte vi ut vår tvmöbel (som fortfarande står i garaget i väntan på att bli såld. Kanske för att det ännu "blivit av" att ens sätta in en annons på den.. Intresserad, någon??) Numer har vi en tvbänk som rymmer tv:n och egentligen inte så mycket mer. Den är väldigt fin (för det är väl det som är huvudsaken?!) men man kan ju tycka att formgivaren kunde tänkt ett steg längre då höjden på lådorna ritades. De är nämligen 1-2 cm för korta för att lyckas få in ett dvd fodral, så att de skulle kunna ligga överskådligt och snyggt med ryggen uppåt. Istället får man nu lägga filmfodralen på varandra och man har ingen aning om vilka filmer som ligger där i, förutom den som ligger överst. Dessutom får det plats cirka 6 filmer i varje låda. Tja alltså, tvbänken är jäkligt snygg och rymmer tv:n. Men inget mer, i princip. (Ja, okej ett x-box och en dvd spelare får också plats) 

Vår gamla tvmöbel rymde nämligen en hel del. Ljuslyktor som lös vackert om kvällarna, alla våra dvdfilmer, böcker och dessutom var det vårt "barskåp", inte världens största men ändå. Men den var inte alls lika fin, helt enkelt. Därav ratades den. Nu är resterande dvdfilmer samt alla våra böcker nerpackade i papperskassar som nu blivit uppburna på vinden. I väntan på en lösning. 

Ovanför vår nya tvbänk och tv så är det mest en stor vägg. Mycket eftersom vi har 3,6 m upp till taket just där tvn står. I över ett år har vi funderat på VAD som skulle kunna fylla upp den där väggen. Så att det kan bli något annat än just bara det; vägg. Och kanske kunde våra böcker och dvdfilmer då också få finnas med i den planen. Men ännu är vi utan resultat, och för att komma till sak, så undrar jag då var min inspiration och alla goda råd från de inredningstidningar jag ständigt köper. Nej, de finns inte, eftersom vi förmodligen är ensamma i världen om att ens äga en tv. (Och jag som hela tiden trott att vi varit "duktiga" eftersom vi bara har en tv i huset, och den i vardagsrummet, tji fick jag!)  Det finns ingen tv eller tvbänk i inredningstidningar. Ytterst, ytterst sällan har jag dykt på en tv. Alla människors soffor är vinklade snyggt mot den öppna spisen/kaminen. Antagligen sitter "alla" de där människorna med tända ljus om kvällarna, tittandes in i brasan och spelar spel och umgås. Varenda dag. Mysfaktorn är hög. Och jag går bet på "skåp/hylla-över-tv:n"-inspiration. 

Men i vårat hus är vår soffa är inte vinklad mot vår mys-kamin, utan mot tv:n. Jag undrar vad det säger om oss?

att inte få någonting gjort.

Igår var det en sådan där dag då inget blev gjort. Tiden och möjligheten fanns, men något saknades. Jag påbörjade flera av alla projekt som snurrar runt i huvudet dagligen. Men på någotvis lyckades jag aldrig få ro, så de förblev inte mer än just det; påbörjade. Knappt. Och eftersom lilla L ville gå upp redan klockan halv 7 i går morse så blev dagen lång. Hur kommer det sig att man vissa dagar kan vara supereffektiv och få hur mycket som helst gjort på några få timmar, för att vissa dagar (som igår) inte få något gjort alls?!

Även om jag inte fick något större uträttat så gick min hjärna på högvarv. Kanske är det så att man får välja, antingen eller. Att det hela är en process som gör att vissa dagar är mer lämpade för att finna inspiration och nästan bara sitta och stirra ut i tomma intet, medan andra dagar flödar av kreativitet och mer praktiskt genomförande. Igår tankade jag i alla fall lite inspiration. Ett flertal projekt påbörjades i tanken, vissa mer uträknade och redo att beprövas än andra. När jag nu skall lyckas få tid till detta..

Något som jag i alla fall fick gjort igår var att göra några enkla tavlor av en gammal kalender. För ett par år sedan fick jag nämligen en kalender i julklapp med vackra illustrationer från tidningen Vouge. Kalendern har sparats, eftersom jag har haft i baktanken att jag en dag skall göra något av illustrationerna. När jag nu börjat fixa till lite i ateljén så kändes det som de där skulle kunna komma till sin rätt. Jag åkte till bygghandeln och köpte mig en masonitskiva som sedan sågades ut i passande storlekar till illustrationerna. Jag slipade ner kanterna med sandpapper och rundade av hörnen något och så borrades två hål i varje skiva där jag trädde igenom ett grovt snöre, som blev tavlans upphängning. Illustrationerna klistrades enkelt på skivorna och sedan var det bara att slå i en spik väggen för att hänga dem på plats! Ett mycket enkelt sätt att själv få ihop en tavla.

Ett projekt mindre att hålla reda på bland virrvarret i hjärnan. (Även om säkert 5 nya uppstod under dagen...) Check!