ett gammalt blått bord.

Ingen har nog missat att jag älskar gamla prylar. Att få ge gamla slitna saker nytt liv; att använda dem antingen precis så som de är eller ge dem en liten uppfräschning i form av färg eller liknande är fantastiskt tycker jag! 

Det som är så fantastiskt med gamla saker är att de har en historia. Varenda skavank är resultatet av liv. Som mitt underbart vackra sidobord som jag har stående i hallen. Det har två breda plank som skiva och vackert svarvade ben. Det fick jag av min mormor och morfar när jag var tonåring. På den tiden fungerade bordet som sminkbord hos mig, vilket den passade utmärkt som med sitt långsmala utförande.

Tack vare att bordet kommer ifrån min mormor och morfar så har jag kunnat få reda på en del av bordets historia. Bordet kommer ifrån min mormors barndomshem. När hennes pappa dog och huset skulle tömmas kastades bordet upp på en släpkärra med tippen som slutstation. Såklart utan min mormors vetskap. I sista sekund lyckades hon stoppa bilen med bordet på släpet för att rädda det. Vilken tur! Innan bordet sedan kom i min ägo målade min mormor det i två olika blå nyanser linoljefärg. Skivan är lite mörkare blå än benen och tillsammans är det fantastiskt fint och livfullt, precis så som bara linoljefärg kan bli.

Idag ser jag mitt blåa gamla bord varenda dag när jag kommer inför dörren här hemma. I vår stora hall gör det sig bra som avlastningsbord och det är så fint mot den vita pärlsponten. Ett gammalt blått bord som defenitivt är en av mina favoritmöbler här hemma. 

fyndat.

I helgen så var det min fina systers födelsedag. Dagen inleddes med uppvaktning av henne för att sedan åka en liten tur till en av öns största loppisar som gick av stapeln. Vi åkte lite efter att de öppnat, eftersom det vid öppningen är helt hysteriskt! Då talar jag av egen erfarenhet; människor åker dit en-två timmar innan grinden öppnas och när den väl öppnas springer de in bara för att "komma först" och få de "bästa" grejerna. När vi kom, sisådär en halvtimme efter öppningen, var det (förmodligen) lite lugnare än vid själva öppningen. Men ändå var det tjockt med folk och svårt att ta sig fram. Dessutom var det kokhett, eftersom solen gjorde sitt. Men jag tyckte mig vara målmedveten, eftersom jag visste på ett ungefär vad jag sökte. Dessutom älskar jag att gå på loppisar, så jag lät inte folkmassan reta upp mig. När jag sedan, efter att ha knuffats bland alla människor och svettats något kopiöst, lämnade loppisen efter en timme kände jag mig nöjd med mina fynd.

Jag lyckades få tag på 4 tallrikar av den engelska varianten "Asiatic Pheasants" i blått och vitt, dessutom 4 små skålar och ett uppläggningsfat i samma serie. Jag har sedan tidigare denna serie i lila från Gustavsberg så det blir perfekt att komplettera med.

En egentligen jätteful lampa fick följa med hem. Jag tror och hoppas att den har potential, efter lite tillfixning. Fungerar gör den i alla fall.Jag hittade även två gamla garnvindor som skall få nytt liv som något helt annat. Mer om detta när det väl blir gjort! En hopen gamla silverramar lyckades jag, till min lycka, också få ihop! Och jag är numer ett steg närmare min foto/ramvägg. Dessutom fyndade jag en vacker gammal kaffekvarn, en liten metallvas och en assiett i glas.

Sedan bjöd dagen på kalas för hela slanten! Mumsiga kakor, bullar och tårtor i massor. Innan det blev dags att åka hem från systers födelsedagsfirande åkte jag en snabb sväng förbi loppisen igen. Än gick det lite människor omkring och strosade, trots att klockan var sen. Men det var ett betydligt lugnare tempo och lättare att kika omkring. Jag kom därifrån med ytterligare en liten silverram och en ljusstake i krom. Totalt fick jag allt för några hundralappar. Det får man väl kalla fynd, eller hur?

ny arbetsplats.

Äntligen börjar min arbetshörna kännas någorlunda färdig. Det är ett projekt som jag hållit på med sen i julas, lite då och då när inspirationen och andan fallit på. Men i tankarna har jag hållit på ännu längre. Jag har letat inspiration på Google med sökord som "inreda skrivbord/arbetsplats" ett flertal gånger det senaste året. Men ibland sitter det bra lååångt inne.

Vår skrivbordshörna ligger i köket. Lite knasigt kan tyckas kanske? Förut hade vi skrivbordhörnan inne i min syatelje, men efter att jag "piffat" till därinne ville jag bli av med skrivbordet. Det tog upp för mycket plats att ha två skrivbord därinne (eftersom jag har ett skrivbord med mina symaskiner på också). Dessutom användes aldrig skrivbordet därinne. Det rymde bara en massa plotter som skrivare och en massa papper som lades på hög. Datorn satt vi ändå med på vardagsrumsbordet, eftersom det är där vi mest är. Det känns liksom lite lätt trist att sitta ensam i ett rum bara för att slösurfa lite. I köket hade vi ett "dött" utrymme, ett utrymme som inte användes till något och det kändes lite svårt att veta vad det skulle kunna användas till. Så tillslut bestämde vi oss för att prova att göra det till en skrivbordshörna. Skulle det inte bli bra så kan man ju alltid ändra tillbaka! Vi blev helnöjda med vår nya skrivbordshörna. Att sitta i köket gör att man känner sig mer med, eftersom vi har öppen planlösning in till vardagsrummet. Nu slipper jag dessutom att ha en dator på vardagsrumsbordet! Skrivaren och alla trista pärmar som förut höll till på skrivbordet bor numer i mitt "Liatorp"skåp inne i min syatelje. Där syns de inte och eftersom skrivaren är trådlös, så fungerar det alldeles utmärkt att skriva ut ifrån köket! (Faktum är att den fungerar mycket bättre sen vi flyttade ut datorn i köket, än förut när den stod alldeles bredvid skrivaren. Då fungerade det nästan aldrig att skriva ut på det trådlösa nätverket, nu fungerar det alltid. En ren slump? Eller är även datorn nöjd sin nya plats?)

Skrivbordet inhandlades för två somrar sedan på loppis för 200 kr (och då fick jag en pinnstol på köpet). Det var ett nedgånget skrivbord i ek med klumpiga metallhandtag. I julas tog jag tag i restaureringen av det. Och med hjälp av en slipmaskin, lite spackel, färg och nya handtag blev skrivbordet som nytt. Handtagen, som är i porsling och mässing, hittade jag på Åhlens. Skrivbordet är målat i den ljusgrå färgen "KNOP" i helmatt från Beckers. Jag var ute efter en "betongkänsla" och valde därför att måla skrivbordet med en helmatt färg. Resultatet blev precis vad jag föreställt mig. Inuti lådorna (som var jätte risiga och nerklottrade) tapetserade jag med en gammal tapet. Faktum är att det är min gamla barnrumstapet; mamma och pappa hade kvar en rulle av den ljusgröna tapeten med små rosa rosor som jag hade i mitt gamla barnrum. Vilka minnen!

Stolen har jag också rustat upp. Även den köpte jag på loppis för kanske två somrar sedan. Nu är den gamla avskavda färgen borta och stolen har målats om i en fräsch bruten vit färg (jag målar aldrig något i helvitt, utan väljer alltid att bryta färgen med lite gult för en mjukare, varmare känsla) Färgen heter "KRITA", är helmatt och kommer även den från Beckers. Stolsdynan klädde jag om i grått fuskfårskinn som jag sprang på i tygaffären.

Ett armeringsnät fick bli till anslagstavla. Där hänger lite vackra bilder som gör mig glad och lycklig (bland annat ett av våra bröllopsfoton) i träklädnypor. Klädnyporna har tidigare hängt ute på klädsträcket därför har träet mörknat och den lilla metalldelen rostat lite. Så de passar perfekt in i den lite ruffiga stilen med det rostiga armeringsnätet. Vid ena sidan av armeringsnätet hängde jag upp en ljusslinga med grå, svarta och vita bollar som lyser fint om kvällarna. Ljusslingan, som har 20 bollar, hittade jag på Rusta, men det finns även liknande från "Iris lights" och "Happylights" jag sett. Jag älskar dessa bollljusslingor! Jag har även en från "Happylights" i naturfärger hängandes över gardinstången i sovrummet. Det blir ett sådant underbart sken ifrån dem!

Jag älskar färg eftersom färg gör mig lycklig, kort och gott. Jag tror att vi alla skulle må bättre med lite mer färg i våra liv. Därför valde jag att köpa den fina rullvagnen "RÅSKOG" i turkost från IKEA. Den står nu vid sidan av skrivbordet och rymmer lite pennor och fina burkar innehållande lite allt möjligt. Och även tråkiga "teknikprylar" som jag gömt i min förvaringskorg. Vi skaffade en matta att ha under skrivbordet, eftersom det blir så mycket hemtrevligare med textilier. Efter flera dagars velande av färgval föll valet även där på just; turkost. Just för att plocka upp den turkosa färgen i rullvagnen. Mattan är i det underbara, klassiska mönstret "gåsöga" och är dessutom i ull. Varm och go, tycker även katterna här hemma som mer än gärna tar en lur på den!

på jakt.

På min senaste loppisrunda hittade jag två fina gamla silverramar. Precis såna jag varit på jakt efter. De har dessutom välvt glas som ger fotografierna lite mer "djup" sägs det, vilket skall bli spännande att se när de så småningom kommer upp på väggen.

I vardagsrummet har vi en ramvägg som jag är allt annat än nöjd med. Den blev aldrig sådär bra som jag hoppats. Därför är min tanke att göra om den och istället använda mig av de gamla silverramarna. Vi har en himla massa vackra foton från vårt bröllop och inte har vi tagit tag i att göra något av dem. Skamligt! Nu är i alla fall min tanke att hela väggen skall bli en "bröllopsramvägg". Med en massa foton från vår bröllopsdag inramade i de gamla silverramarn. 

I mitt huvud är det en god ide. Men å andra sidan så var även den förra ramväggen det och ja, den blev ju sisådär.. Det återstår helt enkelt att se hur det verkliga resultatet slutligen blir... Jag hoppas kunna hitta några fler ramar under sommaren på loppisar, men jag kan knappt bärga mig att få börja göra väggen, så jag vet inte hur länge jag kan vänta! Men med två ramar kommer jag inte långt, tyvärr. Så är det någon som har några gamla silverramar, stora som små, runda eller rektangulära, som ligger och skräpar hemma; hör av er! 

flädersaft.

För första gången har jag tagit tag i något som jag i flera år tänkt göra. Men aldrig har det blivit av. Nämligen att göra egen flädersaft. Kanske har jag varit lite bekväm alla andra år; både min mamma och mormor brukar alltid göra flädersaft och vi har alltid fått en massa så att vi klarat oss varje år. Köpesaft är något som inte existerar i vårt hus. Men det är definitivt inte tack vare mig, utan som sagt min mamma och mormor. De kokar även andra safter på bland annat svartvinbär och plommon. Men som sagt, jag har varit alldeles för bekväm för att göra det själv. 

Jag har hört talas om att det skall vara busenkelt att göra flädersaft. Och med facit i hand så kan jag konstatera att det inte var någon lögn. Jag menar, jag klarade ju det! Och dessutom var det väldigt roligt! Igår var saften färdig och som tur var även supersmarrig! Det finns inget godare än hemmagjord flädersaft! (Jag blev så illa tvungen att köpa en flaska flädersaft i affären häromdagen, eftersom all vår hemgjorda saft tagit slut, och jag kan lova att det inte ens går att jämföra med den hemgjorda saften!)

Kanske får jag nu smak på saftkokning! Jag har varit himla sugen på att prova på att koka rabarbersaft, men min rabarber är nyplanterad för i år och är ännu inte så stor så att det skulle räcka till att koka saft på. Den räcker nog inte ens till en rabarberpaj tyvärr. Kanske nästa år!

Receptet jag använde till min flädersaft är ur boken "Annas Örtagård" skriven av Anna Bergenström (en kanonbra bok för övrigt! Önskar att jag hade ro att sätta mig ner och lusläsa den.)

EN SATS FLÄDERBLOMSSAFT:

35 fräscha fläderblomsklasar

3 ekologiska citroner

1 1/2 liter kokande vatten

1 1/2-2 kg socker

50 g citronsyra

Ska man spara saften kort tid eller har möjlighet att förvara den i frysen kan sockermängden minskas. Annars inte. Jag hade i lite drygt 1 1/2 kg socker.

Tvätta citronerna noga. Skiva frukten ytterst tunt.Varva blomklasarna med citronskivor i en skål/bunke (gärna en rostfri bunke eller liknande, tänk på att bunken skall tåla kokande vatten). Koka upp vattnet, blanda ner sockret och rör om tills sockret smält. Lyft bort kastrullen från värmen och rör ner citronsyran.

Häll sockerlagen över blommorna i bunken, men försiktigt så att skålen/bunken inte spricker av värmen.

Låt saften stå i 5-7 dagar på sval plats, täckt med plastfolie eller en tallrik. Sila sedan saften och häll upp den på perfekt rena flaskor eller i mindre plastbackar vid infrysning. Förvaras svalt.

Flaskor steriliseras genom att läggas i ugn i 100 grader i 20 minuter. Plastbackar steriliseras genom att läggas i kokande vatten i 5 minuter. 

loppisfynd.

Förra helgen blev det så att jag, lilla L och lilla H spontant stannade kvar hela helgen hos min familj. Det är mysigt när det blir lite sådär spontant och oplanerat. Inte några krav utan bara mys för hela slanten. Även om lilla H tokvägrade sova något på dagarna under hela helgen... Som tur var så sov han i alla fall på natten. Hela huset var fullt med folk, eftersom även min bror med flickvän är hemma för sommaren. Jag tror inte att något i min familj sov i sin vanliga säng. 

Helgen avlutades med en snabb loppisrunda. I den ena prylboden lyckades jag hitta fina tallrikar från Gustavsberg för 20kr/st. Lila tallrikar med ett mönster jag bara älskar! Jag har sedan tidigare lyckats komma över några små udda tefat i både rött och blått med samma mönster som används flitigt här hemma. Tanken är att jag skall lyckas hitta några olika udda tallrikar på loppisar under sommaren, så att de kantstötta vardagstallrikarna från IKEA (som jag och maken köpte för en massa år sedan då vi flyttade ihop...) äntligen kan bli få bli utbytta.

Vid nästa prylbodsstopp hittade jag exakt samma lila tallrikar för 95kr/st. Vilket fick mig att känna att jag lyckats med ett loppiskap! Och det är en riktigt kick! Att återanvända saker som redan finns, istället för att alltid köpa nytt. Att få äga sådant som redan har en historia. Dessutom tycker jag att gamla saker ofta är mer intressanta, lite mer levande på någotvis. Jag blir helt enkelt lite lyckligare av att få äta min morgonsmörgås på en vacker mönstrad, "historisk" tallrik. 

När jag kom hem upptäckte jag att mina "Fasan" tallrikar tycktes finnas i två olika upplagor. Mina "nygamla" lila tallrikar gick under namnet "Asiatic Pheasants" från Gustavsberg och mina blå och röda tefat heter "Fasan" från Old Gustavsberg. Detta gjorde mig lite nyfiken på vad skillnaden mellan dessa är. Efter lite googling fick jag reda på att de lila tallrikarna producerades under åren 1880-1925, medan "Fasan"-tallrikarna producerades under åren 1941-1960. Vilket gör att de "nya" tallrikarna ju har en fantastisk historia bakom sig! 

Den vackra duken som skymtar under tallrikarna snodde jag med mig hem från min mormor efter mitt senaste besök där. Den har små söta handbroderade blommor i milda pastelliga färger. Den skulle skänkas på loppis, men istället blev den en perfekt sommarduk till mitt köksbord!

I prylboden hittade jag även en gammal skolplansch som fick följa med hem. Den är lite sliten och använd, men ändå väldigt charmig. När jag häromdagen hängde upp den i köket upptäckte jag att den föreställde en luktärt. Det hade jag inte ens reflekterat över när jag köpte den. Den kunde inte passa bättre in i mitt hem, eftersom lukärtsblommor är bland de vackraste blommor jag vet! Och varje år planteras hela mig trädgård full med slingrande luktärter. Jag känner mig minst sagt nöjd efter sommarens första lilla loppisrunda!

minivaser.

Strax innan lilla H kom till världen och jag ännu hade ett extremt "boa-behov" tog jag och maken tag i vårt mycket röriga loft. Ett ställe där man trycker upp saker som man inte vill slänga men ändå inte vet riktigt var man skall göra av det. Det visade sig att vi hade rätt så många såna saker. Det tog en hel dag att få ordning på och tålamodet fick sig en rejäl prövning, men numer är det någorlunda ordning och organiserat där uppe. 

En del saker fick åka på tippen, men en del hamnade i "loppislådan". Tänkta att säljas på loppis, för även om vi inte längre vill ha dessa saker, så kanske någon annan kan känna att det är ett fynd. Vem vet? Tanken är att ha loppis tillsammans med min familj nu i sommar. Häromdagen åkte jag hem till min mormor och morfar för att lämna "loppislådan" och sortera och prissätta till loppisen. Jag passade då på att gå igenom va de hade tänkt lämna iväg på loppisen. Och ja, det slöt med att jag även kom hem med en låda. Mestadels innehållande gamla konserveringsburkar, som man aldrig kan få för många av! Trådrullar, fröpåsar och dragkedjor är bara några av sakerna jag har i mina glasburkar här hemma. De fungerar dessutom hur bra som helst som vaser. En gammal, fin apotekarflaska och gamla små honungsburkar (från när min mormor och morfar hade egen biodling för längesedan.) fick också följa med hem. 

 På bordet i "Nyhetsmorgon" i TV4 har en de en hel hopen små vaser med små blommor i. Rätt enkelt och fint tyckte jag och fick idén om att använda mina nygamla honungsburkar till just detta. Småvaser till köksbordet. Det är enkelt att bara ta någon kvist av vad som blommar i trädgården och stoppa ner i de små burkarna. Kanske fungerar barnmatsburkar lika bra? De har lite annan form och är mindre/större.

 Perfekt till midsommardukningen också!

miniplanteringar.

Luktärten har redan börjat titta upp.

Som jag tidigare nämnt så hade jag i år bestämt mig för att inte direkt odla eller plantera en massa blommor. Ändå har det blivit en ny, stor rabatt på framsidan, som dock ännu är lite under "arbete", mer om den en annan gång. Men jag skulle i alla fall inte förkultivera några blommor inomhus. Ifjol hade jag hoppats på att kunna använda mig av mitt lilla växthus i så fall, till förkultivering. Men eftersom det är sönderblåst och vi ännu inte tagit tag i att försöka laga det än så gick den planen i stöpet. Och fönsterbrädorna här inne räcker inte riktigt till.. Dessutom tänkte jag spara lite på krafterna och göra det enkelt för mig nu när man är höggravid. Att inte ha en massa måsten, bara ta det lugnt och inte behöva tänka på allt som behöver vattnas och "skolas om". Men, det är som så fort vårsolen börjar titta fram så börjar det klia i odlingsfingrarna, fast man verkligen inte trodde att det skulle göra det.. 

Jag hittade massa fröpåsar från ifjol, då jag köpte på mig en hel del frön som sedan användes till bröllopet, kunde jag inte låta bli. Jag skall bara så några olika sorters blommor. Och något som jag bara måste så varje år är luktärt. De tillhör en av mina absoluta favoriter. Dessutom tittar de så snabbt upp i jorden när man sått dem, och det är ju alltid roligt med snabba resultat! 

Den underbart vackra stjärnflockan! (Bilden är lånad)

Nu har jag den senaste tiden googlat runt lite på blommor att ha i den nya rabatten, och jag föll pladask för den vackra Stjärnflockan. Därför blev jag "tvungen" att beställa en fröpåse från Impecta. Det blev såklart även en påse med en rosa/vit luktärt och lite spetsblomster (som också kommit att bli en av mina favoriter efter att jag upptäckte dem ifjol.) Nu väntar jag med spänning på att mina miniplanteringar av myskmalvor, lila aklejor, lövkojor och stjärnflockor skall titta upp. Några av dem har redan börjat kommit, likaså luktärten såklart! 

Ett tips till er som har ett helt växthus och faktiskt skulle kunna förkultivera där inne (även om det nu kanske börjar bli sent att så), är zinkhyllan "HYLLIS" från IKEA. Jag köpte på mig ett par stycken ifjol, både att ha på altanen och i växthuset. De är små och lätta och de passade perfekt i mitt lilla växthus. Hyllan kostar endast 99:- och är förzinkad så att den går att ha både inom- och utomhus. Jag såg häromdagen att min svärmor också hade införskaffat sig en Hyllis och hon hade vänt hyllplanen upp och ner, så att det blev som en liten kant runt hyllplanet. Då kan man vattna direkt på hyllplanet! En riktig toppenhylla.

blomstergrenar.

Idag är det regn och rusk utanför fönstret. Och en allmänt lite seg dag här hemma hos oss. Men det kan vara bra skönt ibland! Dessutom passade regnet perfekt till den nygödslade gräsmattan. Men jag håller tummarna på lite finare väder i veckan, eftersom trädgårdslandet skulle behöva sig en omgång. Dessutom skulle det minsann behövas sås lite däri. Så att vi kan få egenodlad sallad, morötter, ärtor, jordgubbar och kanske till och med några potatisar. Det är i alla fall planen för trädgårdslandet i år. Såklart även gräslök, persilja samt örtkryddor som salvia, timjan, oregano, mynta och citronmeliss, men de finns redan på plats sedan tidigare. Och kanske blir det även en rabarberplanta däri i år! Och såklart lite vackra blommor.

På tal om blommor, det bästa med den här tiden på året måste väl ändå vara alla nyutslagna buskar och träd som finns över allt?! Dessutom är det väldigt praktiskt, nu börjar säsongen då man inte behöver lägga massa pengar på dyra snittblommor (Så vidare man inte vill, vill säga). Det är bara att gå utanför dörren, med sekatören i högsta hugg och knipa sig en vacker nyutslagen gren. Ja, inte för mycket eller för stora så att träden/busken tar skada eller blir förstörd. Själv var jag ute i diket igår och norpade åt mig några fina grenar att sätta i små vaser här hemma. För till och med de annars så hemska taggbuskarna i diket är underbart vackra just nu! 

busenkla påskharar.

Ja, precis samma sak i år igen. En halvtimme innan vi skulle bege oss till påskmiddagen som vi var bortbjudna till skulle jag fixa ihop en bra "gå-bort"present. Alltid i sista sekunden. 

Jag hade fina minipåskliljor i kruka som jag bestämt mig för att göra något roligt av. Ja, alltid skall de krånglas till lite. Jag blir faktiskt lite trött på mig själv ibland. Och saken var den att jag inte ens hade kollat VAD jag skulle hitta på med påskliljorna. Jag hade bara en plan om att göra NÅGOT. Snabbt beslöt jag mig för att sätta krukan i en plastpåse med gummisnodd runt i överkanten (så att den skulle sitta kvar) därefter klippte jag till en lagom stor fyrkant av vanligt brunt presentpapper. Jag ställde blomman mitt på fyrkanten och knölade så fint jag kunde upp fyrkanten om blomman. Med ett tvinnat papperssnöre knöt jag sedan fast pappret om blomman. Och vips, en helt okej "provisorisk" kruka! (Men man kan ju till och med vattna blomman med det bruna pappret om eftersom blomman står i en plastpåse) Några fina chokladägg från Anton Berg slogs in i en liten bit tunt, gult silkespapper (vilket jag slog in på precis samma vis som blomkrukan.)

Efter en sekundsnabb surfning på Google efter inspiration på någon rolig, men ack så snabb detalj till blomman lyckades jag hitta en mall på dessa söta påskharar. Även hönsen är ju supergulliga. Dessutom busenkla och tog bara några få minuter att fixa! Jag skrev ut mallen i ett lite hårdare vitt papper och klippte sedan ut en av mallarna som jag därefter klistrade fast på ett tunt, mönstrat presentpapper. Mallen klippte jag sedan ut igen i presentpappret och tack vare det påklistrade hårda pappret blev haren betydligt stadigare än vad den vore endast i presentpappret. Därefter klippte jag upp markeringen på mallen och klistrade ihop den så att haren fick en liten nos. Jag satte en tejpbit bakom för säkerhetsskull, ifall limmet skulle vilja släppa. Med en håltång gjorde jag små hål i vardera öra på haren så att jag kunde dra en sytråd genom för upphängning. Svårare än så var den inte att få ihop en söt liten påskharare till påskriset (eller i mitt fall; påskliljorna)

Jag satte i en kvist björk bland påskliljorna där jag kunde hänga den lilla påskharen. Bak på påskharens öron skrev jag en liten "Glad påsk" hälsning. Och så var årets snabbaste "gå-bort"present fixad! Kanske inte lika arbetat som ifjol, men ändå blev det något lite extra än bara en kruka med påskliljor. Lite, lite i allafall.

trädgårdsdrömmar.

Här sitter jag och dagdrömmer om våren och alla soliga vårdagar som vi har framför oss. 

Jag trodde aldrig att jag skulle njuta så mycket av att att få peta i trädgården som jag nuförtiden gör. Jag vågar nästan påstå att jag rentav älskar att få rensa ogräs i rabatterna! Det är som balsam för själen att få sitta med huvudet i rabatten eller trädgårdslandet och peta. Att få en lugn stund för mig själv och mina tankar. Jag tycker däremot att ogräset ofta växer lite för snabbt, eftersom man inte hinner få färdigt alla rabatter innan det är dags att börja om på nytt igen. Om man ens hinner bli färdig. Och tiden finns ju inte alltid där tyvärr. 

I år hade jag bestämt mig för att ta det lite lugnt med trädgårdsarbetet. Jag ska ta det när andan faller på och inte odla en himla massa saker. Eftersom min kropp inte riktigt orkar och sommaren kommer innebära en ny liten familjemedlem som såklart skall ha sin tid med mys och kärlek.

Men härom dagen "poppade" en ide om en ny rabatt upp i huvudet på mig. Och genast var karusellen igång. Nu sitter jag här och försöker mäta och skissa på hur rabatten skall bli. Vilka blommor den skall innehålla och allt vad det innebär. Att anlägga en rabatt känns faktiskt som en konst, om man vill få till den riktigt bra. Jag tycker det är jättesvårt att föreställa sig hur det kommer att bli och dessutom är jag alldeles för ivrig att få se hur det kommer att bli. Nu har jag redan hunnit inhandla lite blommor till den nya rabatten och idag skall det ut och grävas! Eller nja, R får stå för grävandet och jag kommer nog mest stå och peka var det skall grävas och sedan skall jag plantera såklart! Nu beger vi oss ut i solen! 

trädgårdsmisär.

I och med det fina vårvädret som nu varit de senaste dagarna börjar längtan efter trädgårdsarbete uppstå. Tyvärr har jag inte överdrivet mycket energi till övers nuförtiden. Suck, denna ständiga trötthet. Men att längta efter att få ut i vårsolen och riva lite i trädgårdslandet eller plantera en och annan blomma i krukor på altanen kan jag åtminstone orka.

I mitt trädgårdsland råder just nu total misär. Tyvärr. Jag hann/orkade aldrig förbereda det inför hösten och vintern i fjol somras, utan övergav det helt enkelt bara. Så i vår blir det verkligen till att riva i alla vissna gamla plantor och blommor som inte bör vara där. Den stackars ärtställningen som vi själva knåpade ihop med hjälp av några hasselpinnar och ett grovt snöre, blev även den övergiven mitt i trädgårdslandet där den totalt fallit ihop. Förmodligen gav den upp i någon av höststormarna. Visserligen är den nog ganska enkel att få ihop igen, men just nu ser den lite smått ynklig ut där den nu står lite på trekvarts.

På tal om höststormarna, det som här hemma tog mest stryk i dem är definitivt vårt växthus som vi köpte ifjol våras. På Rusta hittade jag nämligen ett alldeles lagom stort, litet växthus som byggdes ihop bredvid trädgårdslandet för att rymma några plantor av tomater, paprika och chili. Vi har ju inget behov av något stort växthus, eftersom det bara är meningen att bara vi själva skall kunna försörja oss på dess "frukt". Därför passade det lilla miniväxthuset oss perfekt. Dessutom köpte jag två zinkhyllor "Hyllis" för 99:-/st från Ikea som skulle agera hyllor åt olika småplantor och blommor inuti växthuset. På marken var det meningen att jag skulle lägga sten som hyllorna enkelt och snyggt skulle kunna stå på, men detta hann aldrig bli helt färdigt. Påbörjat, men inte färdigt. Men jag kände mig trots allt rätt nöjd med mitt lilla, plastiga växthus trots allt. Det skulle ju bli fint och funktionellt när allt blev klart, nu denna vår.

Men åter till det tråkiga, höststormarna gav växthuset vad det tålde, eller snarare kanske vad det inte tålde. Nu saknas det en dörr, en taklucka och fyra kanalplastskivor. Tja, i princip halva växthuset har helt enkelt blåst bort! Ja, jag förstår nu varför det var så "billigt". Antagligen så skall man inte köpa växthus på Rusta. Ett växthus som inte tål lite vind är ingen höjdare när man bor på en ö, och speciellt inte när man bor så "nära" havet som vi gör. Besviken kikar jag då och då ut på det sönderblåsta växthuset och funderar febrilt över VAD vi skulle kunna göra åt skiten. Hur skall vi lyckas få ordning på det? Alla delar utom en kanalplastskivor är återfunna, men hur skall de komma på plats igen utan att de lika snabbt blåser bort? (För ja, början försökte vi sätta tillbaka skivorna allt eftersom de envisades med att blåsa ur, inte världens enklaste uppgift må jag säga. Dagen efter var de ur igen... Tillslut gav vi upp helt enkelt och började bära in skivorna i vedboden.) Jag hoppas att vi på någotvis skall komma på en plan för vad vi skall göra med vårat växthus, att vi skall lyckas få ihop det igen. Det känns verkligen lite tragiskt att det inte ens skulle lyckas överleva ETT år. Extremt dåligt kvalitet, skulle jag vilja påstå.

Jag får hoppas att jag på någotvis kan lyckas röja undan misären i både trädgårdsland och växthus som hösten och vintern helt enkelt medfört. Jag önskar mig lite energi och tid, att orka bege mig ut och ta tag i det. Och när det gäller växthuset så önskar jag mig idéer, inspiration och ett litet mirakel, så att det kan bli helt och fint igen. För jag kan inte annat än att minnas hur trädgårdslandet härligt grönskade förrförra sommaren och förra sommaren. Fullkomligt underbart, eller hur?

vårkruka.

Är det inte fantastiskt att vakna och se solen titta fram?! I morse vaknade jag tidigt tidigt, innan solen riktigt hunnit komma upp. Så helt plötsligt lyser solen med starka strålar och det blev en fantastisk morgon. Och med solen kommer det goda humöret och livet känns helt fantastiskt. Ja, vårkänslor!

På tal om vårkänslor så passade jag i helgen på att unna mig lite vårblommor. I min stora Waldemarsuddekurka (som vi fick i bröllopspresent) planterade jag vita vivor tillsammans med slirliga plättar i luften och blåa pärlhyacinter. Nu står den, lite maffigt, på köksbordet som en ständig påminnelse om att vi är påväg mot ljusare tider. Blommor får mig alltid på gott humör, precis som våren!

blomlåda.

I mitt kök har nu en "blomlåda" fått flyttat in. Perfekt förvaring av massor med tidningar på ena sidan och lite fräscha gröna växter på andra sidan. En liten murgröna och en vippjasmin står för
växtligheten. Jag längtar lite efter att vippjasminen skall slå ut med sina skira vita blommor, som förhoppningsvis även doftar lite gott. Den är nyinköpt och därför är jag lite spänd på att få se den utslagen på riktigt.

"Lådan" kommer från House of Hedda. Jag hittade den där till extra pris och klickade hem den lite snabbt, i tron om att det var en betydligt mycket mindre låda. (Jag föreställde mig en låda att ha på köksbänken...) Gissa om jag blev förvånad när ett stort paket istället anlände! (Jag borde verkligen lära mig att läsa på måtten när jag beställer på internet!) Hur som helst, lådan är trots sin storlek jättefin och känns användbar. Dessutom så kan man ju se det så; jag fick ju mer låda för pengarna. I sommar kommer den nog få flytta ut på altanen och bli fylld med blommor! 

blomma i mörker.

Jag är egentligen ingen förespråkare för tyg/plastblommor. Ingenting kan någonsin ersätta äkta blommor, hur fint gjorda de än må vara. Men såhär års när man går och väntar på att blommorna skall titta upp i trädgården, men egentligen vet man att det ännu kommer dröja ett bra tag innan man kan skämma bort sig själv med snittblommor plockade direkt ifrån trädgården. Oj, vad jag längtar efter att kunna få göra det! Och visst kan man gå till blomsteraffären och unna sig vackra snittblommor då och då. Men tyvärr blir det lite väl dyrt i längden, i alla fall för mig (även om jag flitigt se senaste veckorna inhandlat tulpaner från ICA) I mitt fall är det framförallt så att jag så gärna skulle vilja ha hela mitt hus fyllt med blommor! Och framförallt i badrummet. För visst känns det som att blommor passar fantastiskt bra in i ett badrum?! De inger en sådan frisk och fräsch känsla, precis så som ett badrum borde kännas. Men nu är det så att vårat badrum ligger i norrläge. Dessutom har vårt badrum ett rätt litet fönster, dock utan "bubbligt" glas, så det släpper ändå in rätt bra med dagsljus. Men jag vet inte hur många blommor som har gått döden till mötes i vårt badrum. Nu senast var det en stackars grön, liten växt som jag tagit skott ifrån från badhuset. Jag tänkte att det ändå var lite mörkt och fuktigt i badhuset, så kanske, kanske skulle den trivas även i mitt badrum. Den lilla växten levde ett bra tag, ett år kanske. Men resultatet blev föga svagt; den växte inte. Inte alls. Meningen var att den skulle växa över krukkanten och hänga ner med sina långa, gröna blad. Det inträffade aldrig. Och så en dag så var den bara död. Den gick samma öde tillmötes som tidigare försök av "plättar i luften",  fikus och "hjärtan på tråd". Stackarna. 

Till en början trodde jag att det berodde på att det kanske blev för fuktigt där inne. Men det är ju inte fuktigare där inne än i något annat badrum. Nu har jag kommit fram till att det beror på just norrläget. Solen hittar aldrig in i badrummet. Och faktum är att ingen blomma växer och lever i mörker. Än har jag i alla fall inte hittat någon. Eller jo! De enda levande växterna jag har i badrummet är en orkidé (jag skall erkänna att den inte blommat på evigheter, men den lever...) och en "garderobsblomma". "Garderobsblomman" lever och är grön och fin, så den gör verkligen skäl för sitt namn. Förmodligen är det den enda blomma som någonsin kommer att trivas i vårt badrum (och om den nu "trivs" kan jag ju inte garantera.)

Därför har jag fått se mig besegrad av mörkret. Men skam den som ger sig! Istället för äkta vara så har jag lyckats hitta rätt så verklighetstrogna tyg/plastblommor. Och de blommor minsann året om i vårt badrum! Just nu hittar man ett fång med kungsängsliljor i en vas, en vit krokos, och en gammelrosa stor ros. En vit Hortensia blommar flitigt i en kruka bredvid badkaret, vilket en äkta aldrig någonsin skulle göra. Dessutom bidrar en tavla med florabilder som hänger på väggen och en fönsterfilm med orkidésiluetter till växtligheten i badrummet. Och ja, tillsammans så tycker jag att de trots allt inger lite av de friska och fräscha förväntningarna och känslan. Ibland flyttar jag runt snittblommorna till andra rum eller byter vas. För att få lite ombyte och förnyelse. Det bästa knepet för att piffa, både billigt och enkelt!

underbara doftranka.

Som sagt så kan jag inte göra annat än att längta efter våren. Men vem gör inte det såhär års?! Igår upptäckte jag dock att snödropparna har slagit ut för fullt. Underbart! Jag längtar också lite smått efter att min vackra doftranka skall få lite kraft och börja blomma så ljuvligt som den då och då gör. Doftrankan är köpt på ICA för några år sedan (om jag inte minns fel) och stortrivs tydligen hemma hos oss. Till en början hade jag den stående i fönstret i ateljén men ganska snart hade den vuxit ur sin plats. Ja, det blev helt enkelt för besvärligt att behöva trassla ur symaskinen ur dess blomstänglar som växte hejvilt! Snart fick den en ny plats i vårt stora fönsterparti i vardagsrummet. Där kan den växa bäst den vill, vilket den också gör. Tack vare gardinstången och lite snöre hålls blomstänglarna på plats. Och jag njuter av att ha något så stort, grönt och friskt i vardagsrummet. Det ger en lite ny kraft. När den blommar så fyller den dessutom hela huset med en ljuvlig blommig doft, för den gör minsann skäl till sitt namn, doftranka. Inte för starkt, men man behöver absolut inte fundera på att behöva köpa hem någon "konstgjord" doft. Dessutom är blommorna alldeles ljuvligt söta, med sina vita, porslinsliknande blomklasar. Å, vad jag längtar! 

trånar efter våren.

En och en halv vecka av förkylning, hosta och snor. Och än verkar det inte vilja ge upp. Ikväll blir det soffläge för min del. Men dagar som denna; när solen har lyst starkt på himlen och någon enstaka fågel kvittrar tappert i träden, infinner sig snabbt vårkänslor och det hela känns genast lite lättare. Även om lyckan som varade förblev kort; när jag väl körde hem från jobbet öste regnet ner. Inte lika vackert och inspirerande, utan mest grått och tråkigt. 

Men så småningom så skall det nog se till att bli vår och tills dess får man ta tillfället i akt till att längta lite och kanske rentav smygstarta?! Jag älskar alla vårblommor som nu finns att köpa. Ett perfekt sätt att tjuvstarta våren inomhus lite innan den på riktigt infinner sig. En av mina favoriter är pärlhyacinten. Ett klunga med såna brukar jag införskaffa mig varje tidig vår för att sedan plantera ut i trädgården, där man sedan kan njuta av dem, år efter år. I år har jag ännu inte dykt på några Pärlhyacinter än tyvärr, men jag har istället införskaffat mig en Kungsängslilja. I vardagsrummet står den nu och blommar med sina vackra fläckiga, klockformade blommor. De doftar rentav lite vår, eller nja kanske inte. Jag har faktiskt tyckt att de doftat lite illa (jag blängde lite arg efter katterna när jag satt i soffan, tills jag insåg att det nog var de nya, vackra blommorna som var skyldiga till lukten..) Men min näsa är så rackarns förkyld, så vad vet jag. Tillsammans med nya blommiga gardiner (från H&M Home, som jag bara älskar!) känns vintern som bortblåst och jag kan välkomna våren med öppna armar. 

vackra ranunklar.

Mitt i möbleringsstöket som rådde i helgen hittade jag dessa vackra ranunklar på ICA. Ranunklar är verkligen min favoritblomma! De är liksom både enkla och komplicerade på samma gång. Jag såg det som ett tecken och köpte på mig två stycken som nu står och är vackra i ateljéns två fönster. Tyvärr visade det sig när jag kom hem med dessa att någon överdoserat dem med vatten, så de flesta bladen nertill var helt gula. Jag hoppas verkligen att jag skall lyckas med att få dessa att överleva trots detta. 

Ranunklarna, tillsammans med all annan "förnyelse" som sker/skall ske ser jag det som en nystart i ateljén och en väntan (längtan) på våren.

del 6. att binda en brudbukett.

Det färdiga resultatet av mitt bukettbindande. Fotograf: Malin Vinblad  

Ja, varför lämna bort något när man kan göra det själv? Inför vårt bröllop var det lite av min "grej". Det har visat sig vara både bra och dåligt. Dåligt, ja kan bero på att jag är på tok för mycket tidsoptimist och aldrig kan påbörja saker i tid. Jag behöver lite press. Alltså, jag tog på mig kanske lite, lite för mycket... Bra, för allt blev bra i slutändan och jag hade himla roligt när jag gjorde dem. Det var kul att få testa på alla nya saker, göra saker som man aldrig annars gör. Hur ofta syr man en brudklänning? Eller binder en brudbukett? 

Det är just detta som detta inlägg handlar om. Att binda brudbukett. Tidigt bestämde jag att jag skulle binda min egen brudbukett. För hur svårt kunde det va? Jag hann ångra mig ett par gånger, men lyckades ändå stå på mig. Kanske lite tack vare att jag tidigt beställt massor med blomfrön från Rara växter som planterades i flera pallkragar i trädgården under våren. Tanken var att dessa blommor kanske skulle ingå i brudbuketten, eller vara till dekoration till dukning etc. När jag väl bestämt mig för hur min brudbukett skulle se ut (vilket tog lång tid) så ingick några av de egenodlade blommorna i brudbuketten. Detta gjorde det ju onödigt och svårt att beställa en brudbukett. Det gjorde mig tvungen att göra den själv.

Jag ville ha en brudbukett som inte var allt för "städad". Färgerna rosa, vitt och grönt skulle återkomma både lite här och där under bröllopet, lika så i alla blommor. Därför blev det min färgpalett till min brudbukett. Buketten skulle kännas lite "vild" och lite som man bara "slängt ihop" något av blommor från trädgården. Kanske var det därför jag kände att jag vågade ta mig an uppgiften att göra den själv, för lite "ihopslängd" är ju just vad den blev. 

Några veckor innan bröllopet begav jag mig till blomsteraffären med min "bibel" och visade upp en bild på en bukett som jag fastnat för. Jag frågade vilka blommor den innehöll. Tjejen förklarade livligt vilka blommor hon kunde se på bilden. Men en hel del blommor kunde man såklart inte få tag på såhär års. Jag bad om tips på vad man skulle kunna ersätta dessa med. Hon skrev en liten lapp med olika alternativ och namn på blommorna, så att jag enkelt skulle kunna ringa och beställa lite senare. Väl hemma igen fick jag ta mig en riktig funderare och beslöt mig för att inte beställa då många olika sorter. Trädgården bjöd ju på massa olika alternativ! Två veckor innan bröllopet beställde jag de blommor som skulle beställas. Fyra olika sorters blommor beställdes, Hortensia, kvistros, gammelrosa rosor och Astilbe. Tidigt på morgonen dagen innan bröllopet åkte jag för att hämta de beställda blommorna.

Lite panik hade jag innan det blev dags att binda, det skall jag erkänna. För att sätta ihop blommor till fina buketter, tja, det har jag inte övat på överdrivet mycket. Definitivt inte en brudbukett. Dessutom kan man ju inte få göra ett "prov" innan, det skulle ju bli galet dyrt! Men sen har mitt måtto inför hela bröllopskarusellen varit lite, "det får bli som det blir, håll det enkelt!" Jag har inte velat jaga upp mig för att brudbuketten inte blev som jag ville, för vad spelar det egentligen för roll? Huvudsaken är ju trots allt att vi får varandra.

Jag googlade runt på olika sidor, kollade på någon video om hur man binder en brudbukett. En hel del bra tips lyckades jag hitta. Och även lite tips på hur och när blommorna/buketten skall göras och förvaras innan. Men inte nog med att jag hade bestämt mig för att binda min brudbukett, utan jag hade även bestämt mig för att göra tärnornas buketter och brudgummens/marsalkernas corsager. Men dessa skulle hållas riktigt enkla. 

Corsagenålar, pärlnålar till min brudbukett och grön floratejp lyckades jag beställa från http://www.wedshop.se. Allt skulle göras dagen före bröllopet (!) (För, dagen före var ju inte redan rätt så uppbokad...) Sagt och gjort, sent på kvällen dagen innan bröllopet kom jag igång. Det var blommor över hela vardagsrumsgolvet. På handdukar och i hinkar. Men det flöt på bra. Lite kluven tillslut över om min brudbukett faktiskt blev fin eller ful gav jag upp. Bar ut alla buketter i garaget under natten, där är det i alla fall lite svalare. Jag fick sova på saken och hoppas att jag kunde få tid till att fixa till den om jag då tyckte den var ful. Men då det var dags så tyckte jag ändå att den dög, så den behövdes inte fixas till (puh!) Endast tärnornas buketter hade fått sidenband runt sig kvällen innan. Så på bröllopsdagen fick jag (lite hastigt, tiden räckte inte riktigt till..) binda floratejp runt killarnas corsager och binda sidenband med bomullsspets över på min brudbukett. De fästes med 6 stora pärlnålar.

I min brudbukett hittar man

 Vit hortensia
Champangefärgad kvistros "Jana"
Gammelrosa rosor "Keano"
Rosa Astilbe
Vit luktärt
Kärleksört, två olika sorter
Snöbär
Spetsblomster, vit
Vit prärieklocka
Plättar i luften

Tärnornas buketter bestod av 3-4 stora spetsblomster blommor och en liten kvist snöbär.
Marsalkernas corsager innehöll två små spetsblomster och dess spretiga små blad.
Brudgummens corsage hade en champangefärgad kvistros med knopp samt spetsblomsterns spretiga små blad.

Nu hänger min brudbukett på linneskåpet i hallen, betydligt mycket mindre än vad jag minns den. Även om den inte länge är riktigt vad den brukade vara så känns det härligt att kunna gå förbi den varje dag och minnas. Kanske slutar det hela med att varje rum här hemma har en liten påminnelse av "dagen", bara för att riktigt få minnas och återuppleva så mycket som möjligt av vår underbara dag. Vem vet.

Tillsammans med mina tärnor som har sina enkla buketter innehållande vita spetsblomster och snöbär. Fotograf: Malin Vinblad 

Inspirationsbuketten

In

tidningar på tork.

Ja, ni får ursäkta, nu var det flera månaders sedan denna blogg blev uppdaterad. Det har varit "lite" mycket under sommaren. Jag har pysslat och sytt. Och gift mig. Fullt upp helt enkelt! Kanske kan ni snart få ta del av den underbara dagen. Vi väntar med spänning på alla bilder! Under tiden hoppas jag att kunna uppdatera lite mera, om allt annat som gjorts och är på gång här hemma. Vi får väl se hur det blir med den biten.

 Igår satte jag och R upp galgar på väggen(?) i köket. För längesedan köpte jag fina zinkgalgar på rea och de har inte riktigt kommit till sin rätt. Men efter lite inspiration från (den kan ha varit "Äntligen hemma") eller något annat program som jag sett för evigheter sen, sattes 3 galgar upp på köksväggen och agerar numer tidningsställ. Och jag känner mig nöjd med resultatet faktiskt, det känns som köket blev lite mysigare och hemtrevligare, med dess annars så vita väggar. Praktiskt att ha favorittidningarna nära till hands när man äter frukost också!